– Vi hade gärna, liksom övriga regeringen, sett ett utvidgat mandat likt det som Danmark och Norge har så att man får skydda civilbefolkningen på marken. Flygförbudszonen är ju i praktiken redan genomförd, det finns inga libyska stridsflyg kvar, säger Folkpartiets Carl B Hamilton till TT.
Även Folkpartiets ledare Jan Björklund är kritisk till att de svenska planen bara ska upprätthålla flygförbudszonen. Att bara bevaka flygförbudszonen blir lite av en halvmesyr.
– Socialdemokraterna var tidigt ute och hade hög svansföring och har kritiserat regeringen för att vi inte har agerat, men när det nu gäller, då vågar de inte.
Socialdemokraterna ska ta ställning till propositionen när riksdagsgruppen träffas i eftermiddag.
Hur ser du på att Gripenplanen inte får attackera markmål?
– Det tycker jag är bra. Vi har varit ytterst tveksamma till att attackera markmål. Flygvapen är ett trubbigt instrument. Konsekvenserna kan bli stora i civila dödsoffer. Vi tycker inte att det är värt att ta den risken, säger Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin.
Ahlin går till motattack mot Björklunds kritik om att S inte vill tillåta attack mot markmål.
– Jag vill bara påminna om att regeringen under hela processen i Nordafrika inte har kunnat tala ur skägget. Man krävde inte Mubaraks avgång förrän han hade avgått, man talade om stabilitet i Libyen och att man inte skulle stödja den ena eller andra sidan och man talade ner en flygförbudszon tills FN beslutat om det, säger Ahlin.
Gustav Fridolin, som av Miljöpartiets valberedning på tisdagen föreslogs som nytt språkrör, vill inte uttala sig mer än generellt i frågan förrän han diskuterat den med partiets riksdagsgrupp under tisdagens eftermiddag.
– Att vi ska delta och bidra huvudsakligen humanitärt står vi bakom. I och med att vi ställer upp bakom FN-resolutionen är vi också beredda att bidra till att militärt upprätthålla flygförbudszonen. Det är en grundsyn vi delar, men om förslaget svarar upp mot vad vi tycker är den bästa prioriteringen är det vi ska diskutera, säger Fridolin till DN.se.
Vilka risker ser ni?
– Det är aldrig riskfritt att engagera sig militärt någonstans. Här finns stora risker och då tänker jag inte i första hand för Sverige, utan för Libyen. Ibland är det så att saker som görs med de bästa av avsikter riskerar få konsekvenser som man först inte ser. I debatten görs en del märkliga paralleller. Man kan inte på samma dag jämföra det som nu sker i Libyen med de krig som Miljöpartiet har gått i första ledet för att försöka stoppa.
– En analys måste göras från alla håll och här handlar det om spontana, folkliga mobiliseringar i flera arabiska länder. I Libyen slutade de med att diktatorn svarade med massivt våld och vi hamnade i en situation där många civila riskerade att dödas. Då måste omvärlden ingripa och det är därför vi har ”responsibility to protect” som en del av folkrätten, säger Gustav Fridolin.
Vänsterpartiets utrikespolitiske talesman Hans Linde ser det som en förutsättning att de svenska stridsflygplanens deltagande i den Natoledda insatsen endast handlar om att upprätthålla ett flygförbud över det libyska luftrummet. Klockan 18 på tisdagskvällen inleder partiet ett extrainsatt möte då man ska ta ställning till regeringens förslag.
– Vi är positiva till att delta i ett upprätthållande av flygförbudszonen, men det är en viktig gränsdragning att Jas-planen inte ska medverka i några attacker mot markmål. Attacker mot markmål innebär en alltför stor risk för att civila dödas, säger Hans Linde till DN.se.
Finns det någon risk att de svenska piloterna får nya order från Nato i stridens hetta?
– Det är riksdagen som ger Försvarsmakten mandat att delta i insatsen. Och jag har mycket svårt att tänka mig att Försvarsmakten skulle gå över det mandatet. Om Nato skulle ligga på om att svenska stridsplan ska göra andra typer av insatser måste regeringen återkomma till riksdagen för att söka ett nytt mandat.
Beslutet att skicka Jas-plan till Libyen blir historiskt. Senast svenskt stridsflyg deltog i en militär insats i skarpt läge var under den så kallade Kongokrisen 1961-63 då totalt elva flygplan av typen J29, ”Flygande tunnan”, deltog i att erövra luftrummet i Katangaregionen.
– Jag ser inte att den här insatsen påverkar Sveriges alliansfrihet på längre sikt. Det här handlar om en aktion med ett tydligt FN-mandat där man förvisso har delegerat genomförandet till Nato. Det är nytt att flygvapnet deltar, men det kommer inte att förändra Sveriges förhållningssätt till internationella insatser, säger Hans Linde.