Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag

I över 15 år har Jan Björklund krävt ordning och reda i den svenska skolan. Men under hans tid som utbildningsminister har stöket i stället blivit värre. Nu sågas regeringens skolpolitik av flera svenska skolforskare.

Disciplin och studiero i klassrummen kommer att bli valrörelsens nästa stora skolfråga. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till DN.

Anledningen är enligt Björklund att regeringen och Socialdemokraterna ligger så nära varandra i de ekonomiska skolsatsningarna att det inte är någon mening att bråka om pengarna.

En annan anledning är resultaten i Pisaundersökningen. De svenska eleverna kunde inte bara mindre än elever i andra länder, utan visade sig även vara sämst av alla på att komma i tid till skolan.

– Ordningsproblem är ett av den svenska skolans största problem. Det är en av orsakerna till att resultaten sjunker, sa Jan Björklund när han i februari presenterade en ny utredning om ordning och reda.

Men Pisa är inte den enda mätningen av ordning i skolan. DN har sammanställt flera olika myndighetsuppgifter som alla rör skolans studiemiljö.

Resultatet visar att utvecklingen som bäst har stått still under Jan Björklunds tid som skol- och utbildningsminister, och i flera fall har förvärrats ytterligare.

2006, året som Björklund tillträdde, fick svenska elever svara på Skolverkets frågor om sina attityder till skolan. Då sa 16 procent att de stördes av sina klasskamrater på nästan alla eller de flesta lektionerna.

I den senaste undersökningen från 2013 hade den siffran nästan fördubblats.

Och bara hälften av eleverna tyckte att deras lärare var bra på att skapa arbetsro.

Martin Karlberg, forskare i pedagogik vid Uppsala universitet, tycker att det är allvarligt att problemen med ordning i skolan fortsätter trots alla politiska utspel.

– Det är mycket bekymmersamt när så många elever upplever att de blir störda i klassrummet. Forskningen visar att lärarens förmåga att skapa lugn och ro är långt viktigare för resultaten än exempelvis klasstorleken, säger han.

Det finns fler uppgifter som stärker bilden av den dåliga arbetsmiljön i skolan. Sedan 2011 har Skolinspektionen kritiserat 1 074 grund- och gymnasieskolor för brister inom trygghet och studiero. Det är drygt 68 procent av alla inspekterade skolor.

Samtidigt visar nya siffror från Arbetsmiljöverket att antalet anmälda arbetssjukdomar bland lärare ökat kraftigt.

Vanligaste orsakerna: Inomhusmiljön, ljudnivån och problem i kontakten med eleverna.

Ordning i klassrummet är Jan Björklunds hjärtefråga. Redan 1997 skrev han och hans dåvarande partiledare Lars Leijonborg en debattartikel i DN om skolans misslyckande och ”elever som systematiskt stör, bråkar och hindrar kamraterna från att ta del av undervisningen.”

Lösningen var hårdare krav och tydliga signaler från samhället.

När Jan Björklund blev utbildningsminister 2007 började han mycket riktigt att signalera. I den nya skollagen som klubbades igenom 2010 ägnas ett helt kapitel till ”Trygghet och studiero”.

Lagen ger lärare och rektorer större befogenheter och flera nya konkreta åtgärder att ta till. Lärare får omhänderta mobiltelefoner och flytta stökiga elever till andra klasser.

I värsta fall kan de stängas av från undervisning eller tvingas byta skola.

Men de hårdare åtgärderna verkar inte ha inneburit lugnare klassrum. Det förvånar inte Marcus Samuelsson, tidigare lärare och nu forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.

– Sätter man hårt mot hårt med våldsamma mobbare så får man visserligen mycket uppmärksamhet och framstår som handlingskraftig. Men en sådan upprustning riskerar att framstå som provocerande för eleverna. Man kommer inte heller åt de ordningsproblem som faktiskt är vanligast i klassrummet.

I en ny studie som publiceras i nättidskriften Venue visar Marcus Samuelsson att det som lärare tycker är mest besvärande är elevers otillåtna prat.

Mer akuta störningsmoment som fysisk aggression upplevs som ett mycket mindre problem.

Därför tycker han att det är viktigare att utveckla sätt att utnyttja elevernas delaktighet i stället för att stifta hårdare lagar mot enstaka bråkstakar.

– Lagstiftningen är en motreaktion mot den så kallade ”flumskolan”. Tiden att prata med eleverna är över, nu ska lärare ta ledning och visa med hela handen och så vidare. Det är en enkel retorisk poäng att göra. Men företrädare för den linjen har aldrig visat hur det ska motivera eleverna att utvecklas kunskapsmässigt och socialt, säger Marcus Samuelsson.

DN frågar tre forskare i pedagogik

1. Vad är skolans problem? 2. Vad är lösningen?

Martin Karlberg, Uppsala universitet
1 Eleverna uppmuntras till att vara delaktiga men många lärare är inte tillräckligt bra ledare för att kunna hantera det. Diskussionen om ordning och reda i skola har bara varit politisk retorik som inte hjälpt någon.
2 Ledarskap och praktik måste få ett ännu större utrymme på lärarutbildningarna. Dessutom behöver lärarlönen höjas för att locka fler kompetenta ledare.

Marcus Samuelsson, Linköpings universitet
1 Lärarna tycks sakna verktyg att hantera elever som tränats att vara delaktiga och kritiska. Regeringens fokus på disciplinära åtgärder berör bara en liten del elever.
2 Lärarna behöver bli bättre på att förklara vilka regler som gäller. De måste också beskriva sina förväntningar på eleverna och bli bättre på att ta till vara elevernas önskan om delaktighet och inflytande.

Joakim Larsson, Karlstads universitet
1 Man har återuppväckt gamla disciplinideal från en tid då auktoriteten byggde på kroppslig bestraffning. Eftersom lärarna inte har samma maktmedel i dag måste synen på ordning förändras.
2 Dagens elever vill vara med och forma ordningsreglerna. De försök som gjorts i Sverige har gett goda resultat för ordningen, men man skulle behöva utforska det ännu mer.

Skolundersökningar

Fler störs i klassrummen
På frågan ”Känner du dig störd i ditt arbete av andra elever?” svarade följande antal elever ”på nästan alla eller de flesta lektioner”.
2006: 16%
2009: 24%
2012: 29%
Källa: Skolverket

61%
av skolorna som granskades förra året hade brister inom trygghet och studiero.
Källa: Skolinspektionen
30%
har antalet anmälda arbetssjukdomar bland lärare ökat med sedan 2008.
Källa: Arbetsmiljöverket
38%
av eleverna tycker att de bara har studiero på hälften eller färre av sina lektioner.
Källa: Skolverket
56%
av eleverna kom för sent till en lektion någon gång under två veckor.
Källa: Pisa