Gymnasiereformen fortsätter att vålla strid. Förändringarna kommer enligt kritikerna att leda till stora nedskärningar och färre lärare. Besparingarna motsvarar 3 622 lärarjobb, visar en ny rapport.
Om tre veckor träder regeringens omdebatterade gymnasiereform i kraft. Men fortfarande hänger finansieringen i luften.
Enligt regeringen leder förändringarna till att skolan blir billigare. Därför sänks statsbidragen till kommunerna successivt med nära fem miljarder kronor de närmaste fyra åren.
Sveriges Kommuner och landsting (SKL) och oppositionen håller inte med. De menar att beräkningarna är undermåliga och att följderna i skolan blir allvarliga. DN har tagit del av en rapport från Riksdagens utredningstjänst, RUT, som Socialdemokraterna beställt. Enligt den motsvarar besparingarna 3.622 lärartjänster i Sverige.
– Uträkningen ger en god bild av hur mycket pengar det handlar om. Det här ligger ovanpå alla andra utmaningar gymnasieskolan står inför, säger Mikael Damberg (S), talesman i utbildningsfrågor.
I dag kommer Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, till riksdagens utbildningsutskott för att svara på frågor. Orsaken är att även regeringspartiernas ledamöter gett bakläxa på regeringens hantering och krävt nya förhandlingar med SKL. Med på mötet är SKL:s ordförande Anders Knape (M), som varnat för att de minskade statsbidragen kan tvinga 4.000 lärare att sluta.
Under våren har det förekommit diskussioner på tjänstemannanivå mellan utbildningsdepartementet och SKL. I mitten av juni kommer parterna att träffas på nytt. Men Bertil Östberg vågar inte lova att konflikten är löst innan reformen träder i kraft den 1 juli.
– Vi ska träffas på politisk nivå framöver och så får vi se var diskussionerna hamnar, säger han.
Bertil Östberg står dock fast vid att gymnasieskolan kommer att bli billigare i drift efter reformen.
– Självklart är det svårt att göra den typen av bedömningar och antaganden. Men i grunden kvarstår bedömningarna vi gjorde i propositionen.