Han kommer att driva på frågan om friskolornas skyldighet att lämna ekonomisk redovisning till kommuner och Skolverk, uppger han sedan han tagit del av DN:s granskning av friskolornas ekonomi.
Men det dröjer. Först vill han se vad justitiedepartementets utredning om icke-vinstutdelande aktiebolag kommer fram till.
Själv anser han att vinstdrivande skolor i koncernform ska bort.
- Jag utesluter inte att jag med god argumentation kan få en riksdagsmajoritet för det. Det finns nya initiativ att ta och jag tror det blir svårt för miljöpartiet att hävda att det är något positivt, säger han.
Men miljöpartiet ger inte sitt självklara stöd:
- Thomas Östros har inte tagit upp den diskussionen med oss och gör han det får vi diskutera det i vår riksdagsgrupp, säger Mikaela Valtersson (mp) och fortsätter:
- Vad vi har sagt tidigare är att skolornas vinster ska användas i verksamheten.
Thomas Östros är bekymrad över att Sveriges kommuner inte tar ett större ansvar för de friskolor som ligger innanför kommungränsen. Skulle kommunerna använda den rätt de redan har i dag att kräva in ekonomiska redovisningar skulle handlingarna automatiskt bli offentliga. Föräldrar och barn skulle få en inblick utan en lagändring.
Men DN:s granskning har visat att många kommuner inte uppfattar det som sitt uppdrag att kontrollera friskolorna. De menar att det är Skolverket som har myndighetsutövningen och skyldigheten att inspektera skolorna.
- Jag tycker att kommunen ska vara aktivare i uppföljningen av fristående skolor eftersom det är deras medborgare som går där. Det är en demokratisk skyldighet för kommunen att vara aktiv, säger Thomas Östros.
Från och med i höst kommer Skolverket att ha 120 inspektörer vars jobb är att skärpa den svenska utbildningsinspektionen så att alla svenska skolor granskas inom sex år.
- Det kommer säkert att visa sig att efter den här uppbyggnaden kanske det behövs ännu större insatser, säger Thomas Östros och fortsätter:
- Men jag känner mig trygg med att vi här har sett en trendförändring.
Thomas Östros hoppas på justitiedepartementets utredning om icke-vinstudelande aktiebolag och förslag på i vilken bolagsform friskolor skulle kunna drivas framöver.
- Ska man lyckas nå avkastningar som når börsens krav är det ganska tuffa grepp som kommer att behövas. Ägarna är inte där av idealistiska skäl utan de är där av avkastningsskäl, säger han.
- Jag ser redan exempel på det nu i koncernerna när man tar till tvivelaktiga grepp som att ha slöjden två veckor under hösten och sedan inget mer. Man gör likadant med idrotten. Varför inte med matematiken och svenskan? Risken är att man industrialiserar skolan, säger han och fortsätter med eftertryck:
- För att få ut vinsten introduceras då något nytt i skolpolitiken. Man blir tvungen att sortera barnen tidigt. Det har inte pedagogiska skäl, det har inte några skolskäl - det har bara vinstskäl!
Trots att friskolorna blir fler för varje år tror inte Thomas Östros att de kommer att bli fler än de kommunala skolorna.
- Vi har sett lite av nyhetens behag. Men jag tror att den kommunala skolan står sig stark i konkurrensen på grund av stabiliteten, traditionen och duktiga lärare. Friskolorna har ofta lägre andel behöriga lärare, rörigare organisation och man kan inte vara säker på om skolan blir kvar.