Parets son, som sedan tidigare är dömd för mordet, beviljades på måndagen resning och HD förklarade paret direkt häktade, ett beslut som sedan fastställdes vid häktningsförhandlingen.

Den första häktningsförhandlingen mot den misstänkte 45-årige mannen inleddes vid 13.30 i Högsta domstolen. Därefter hölls häktingsförhandlingar mot kvinnan. HD:s fem justitieråd beslutade att dörrarna skulle stängas för allmänheten med hänvisning till förundersökningssekretessen.

Att häktningsförhandlingar hålls i Högsta domstolen är ovanligt. Det är också ytterst sällsynt att domstolen beviljar en resning till nackdel för någon, i det här fallet det medelålders paret.

Även det mord som ligger bakom är udda; ett hedersmord med ett manligt offer. Mordoffret var 20-årige Abbas Rezai som hade ett förhållande med dottern i familjen. Han dödades under tortyrliknande former.

– Jag hoppas rättvisa ska skipas nu. Det får inte gå till så här, säger Ulf Venderot till TT. Han var en av de tre poliser som utredde Högsbymordet. Nu är han pensionerad.

Under förundersökningen var han förhörsledare för mamman i familjen. Någon kunskap om hedersbrott hade varken han eller hans kollegor. Men Rikskrim kallades in för att informera om hur man ska gå till väga och vad man ska trycka på när det gäller hedersmord.

– För mig var det en helt ny och okänd värld och jag läste en hel del litteratur om vad en hederskultur innebär. Det var framför allt övervåldet i Högsbyfallet som pekade i den riktningen.

Venderot har varit polis i 40 år och kallar Högsbymordet "ett av de värsta" han utrett.

– Offret trodde att han åkte till Högsby för att bli upptagen i familjen. I stället lurades han dit för att dödas för att få slut på relationen med dottern. Alla vi förhörsledare trodde att sonen inte berättade hela sanningen då utan att hela familjen var inblandad. Jag är inte förvånad över resningen.

Under senare år har polisen blivit mycket mer medveten om vad hederskulturer kan ta sig för uttryck, menar kriminalkommissarie Martin Permén som är Rikspolisstyrelsens (RPS) expert på hedersrelaterad brottslighet.

– Det som utmärker hedersbrott är att de är planerade och sanktionerade av en stor familjegrupp som anser att de måste utföras för gruppens överlevnad eftersom deras heder har skadats. Det här leder till att familjemedlemmarna tiger och ljuger under polisutredningen för att skydda varandra, säger Permén.

Andra myndigheter har blivit bättre på att se och ta om hand de potentiella offren.

– Numer har vi en kontaktperson, som kan det här, i varje polismyndighet. Och vi har ett metodstöd att ta till när brottet väl har hänt.

Efter Högsbymordet 2005 har ett hedersmord klarats upp; det på en ung kvinna som mördades av sin styvfar i Katrineholm. Flera misstänkta så kallade "balkonghopp" är under utredning men är mycket svåra att lösa polisiärt. I de fallen misstänks hedersmotiv ligga bakom att unga flickor knuffas ut eller tvingas hoppa mot sin död.

– Man måste vara medveten om att det är mycket svårt för de utsatta ungdomarna, mest flickor, att bryta sig loss från familjens förtryck. De lämnar inte bara förövaren utan även den de har de närmaste banden med. Man tar bort både hotet mot dem och deras trygghet.