I dag inleder DN.se artikelserien "Sveriges olösta mord". Vi presenterar listor med 270 fall från de tre största regionerna, följer polisens arbete med landets största mordgåtor och visar hur minsta pusselbit kan lösa tjugo år gamla brott.
Förra lördagen ströks ett fall från listan över ouppklarade mord i Stockholms län. Det handlar om mordet den 17 maj 1983 då en manlig gäststudent hittades död i ett trapphus på Studentbacken på Gärdet. Ingen har någonsin dömts för brottet och nu är det preskriberat, eftersom det gått 25 år sedan mordet begicks.
Nu finns 136 fall kvar på Stockholmspolisens "cold case-lista" - listan över ouppklarade, misstänkta mord där ingen kunnat dömas för brottet. Tre polismyndigheter har jobbat aktivt med sådana fall i så kallade cold case-grupper. Förutom Stockholm är det Skåne, som har 69 fall på sin lista, och Västra Götaland, med 65 fall på sin. I hela landet räknar man med att det finns mellan 350 och 400 "kalla fall". Enligt Brottsförebyggande rådet begås cirka 100 mord i Sverige varje år och ett 15-tal av dessa förblir olösta.
Vi publicerar listorna här intill. Vill du lämna mer information till DN.se i något av fallen, mejla oss på coldcase@dn.se. Du får förstås vara anonym.
De senaste åren har det blivit en större andel mordfall som inte kan lösas, trots att polisen har nya verktyg som till exempel dna-teknik. Varför det är så har polis och forskare inget klart svar på. Men samtidigt som uppklarningsprocenten blivit lite sämre så har det dödliga våldet totalt sett minskat, åtminstone i Stockholm, jämfört med 80-talet.
Bland de mest kända, olösta morden finns det så kallade styckmordet 1984, mordet på polismannen Leif Widengren 1992 och naturligtvis mordet på Olof Palme 1986. På listorna finns också exemeplvis de så kallade porrmorden, "frisörmordet", morden på Helena Andersson i Mariestad och "Gudfadern" i Malmö. Därtill en rad mord som kopplats till en uppgörelse i den kriminella världen på 90-talet.
I flera av fallen på listorna är polisen tämligen övertygad om vem som är skyldig, men det har aldrig gått att bevisa i rätten. Det kan också finnas fall där brottsrubriceringen egentligen kan vara dråp. I vissa ärenden kan också dödsfallen i själva verket ha varit självmord, olyckor eller naturliga.