Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Över 90 anlagda bränder på asylboenden 2016

Viksjö gamla skola, ett planerat boende för ensamkommande flyktingbarn, utanför Härnösand eldhärjades i april 2016.
Viksjö gamla skola, ett planerat boende för ensamkommande flyktingbarn, utanför Härnösand eldhärjades i april 2016. Foto: Mats Andersson/TT

Av 92 anlagda bränder på asylboenden stod okända gärningsmän för 53, visar en sammanställning som SVT låtit göra. ”Vi misstänker att en stor del av dessa är anlagda av utomstående personer”, säger sektionschefen Ola Stoltz på Noa till SVT.

Det brann 112 gånger på asylförläggningar under 2016, enligt siffror från polisens nationella operativa avdelning, Noa, som SVT begärt ut. Av dessa har ett 20-tal konstaterats vara orsakade av olyckor eller vårdslöshet, 37 av bränderna tros vara anlagda av boende själva, medan 53 misstänks ha startats av utomstående personer, enligt polisen.

Den här typen av brott har inte kartlagts systematiskt tidigare, och därför går det inte att säga något om utvecklingen.

– Vi vet inte med säkerhet att antalet anlagda bränder ökar. För samtidigt ökade antalet flyktingboenden kraftigt under slutet av 2015 och under 2016 vilket gör det ännu svårare att göra jämförelser, säger Ola Stoltz till SVT.

Enligt Ola Stoltz är det svårutredda brott.

Det handlar i många fall om småbränder, att man tänt på i en papperskorg eller liknande, men det finns också några mycket allvarliga fall.

Helene Lööw, historiker vid Uppsala universitet, är kritisk till att den här typen av brott kartläggs så dåligt. Hon har tidigare forskat om ökningen av bränder mot flyktingförläggningar på 1980- och 1990-talen.

– Det är ingen som tar något ansvar för att kartlägga de här bränderna. Vi ser inte om det eskalerar, vi har inte en susning om vem som ligger bakom de bränderna som är anlagda utifrån och vi kan inte se några mönster, säger hon till SVT.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.