Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

På Sveriges högsta topp är klimatförändringen tydlig

KEBNEKAISE. På Kebnekaises sydtopp är vinden iskall. Här märks klimatförändringen tydligast eftersom toppen är på väg att smälta ned. Positionen som Sveriges högsta punkt är hotad, snart kan nordtoppen vara högre. Förra året skilde bara 30 centimeter. DN var med när forskare från Tarfalastationen gjorde årets första höjdmätning.

Utsikten är andlöst vacker. Nedanför oss böljar otaliga höga karga fjälltoppar i taggiga silhuetter mot en blånande horisont. Snöfläckar och glaciärer lyser som vita fläckar på mörka branter, sjöar och vattendrag glittrar och ovanför är himlen lysande blå.

Vi är på Sveriges tak, på en plan snöplatå drygt tvåtusen meter över havet. Sveriges högsta topp, Kebnekaises sydtopp sticker upp som en vit kon framför oss. En brant stig leder upp den sista lilla biten. Här har rekordmånga fötter trampat i snön under sommaren. Många vill hit medan det fortfarande är Sveriges högsta punkt.

– Man är aldrig ensam här, säger Gunhild Ninis Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet och chef för Tarfala forskningsstation.

Hon och Torbjörn Karlin, stationens intendent, ska göra årets första mätning av sydtoppen.

Redan 1902 mättes den för första gången av P.G. Rosén, då var den 2.121 meter över havet. Sydtoppen är en liten glaciär och höjden har alltid varierat mellan åren beroende på hur vädret har varit. Den växer kalla år och krymper varma år. Men sedan ett antal år har det skett en tydlig förändring.

– Från 1995 har sydtoppen minskat med närmare en meter i genomsnitt per år. Vissa år har den legat kvar på samma höjd eller till och med något högre. Men det är en tydligt minskande trend, säger Gunhild Ninis Rosqvist.

– Sydtoppens lilla glaciär reagerar som andra glaciärer, därför är den en sådan bra symbol för klimatförändringarna.

De senaste årens smältning har gjort att sydtoppen snart inte längre är högst. Då blir i stället Nordtoppen, som består av fast berg och når 2096,8 meter över havet, Sveriges högsta punkt.

Förra året var skillnaden bara 30 centimeter, då mättes sydtoppen till 2097,1 meter över havet.

Högst upp på toppen blåser en isande vind. Ninis ligger på knä och sticker ned en rund antenn som är kopplad till mätinstrumentet, en differential-gps, en gps med extra hög precision.

– Den lilla höjdskillnaden mellan topparna har ökat kravet på att vi mäter noga, säger hon.

En kort bit norröver sticker nordtoppens mörka berg upp. Vägen dit går över en smal kam, på båda sidor är det branta stup.

Om Sveriges högsta punkt byter plats blir det mycket svårare och betydligt mer riskabelt att ta sig dit. Personligen känner jag att sydtoppen, som är mycket enklare att nå, är tillräckligt äventyrligt brant.

Höjden går inte att läsa av i gps:en direkt här uppe på toppen, den måste räknas ut med hjälp av data från en basstation. Det tar några timmar att få alla uppgifter så ännu vet vi inte om vi är på Sveriges högsta punkt eller inte.

En varm sommar skulle troligen de 30 centimetrarna som skiljer ha smält undan, men i år har sommaren varit sval så någon smältning har antagligen inte skett.

– Snön låg kvar länge och enligt SMHI har vi bara haft en vecka sommar i år. Den kom i slutet på juli men vi har haft flera varma dagar tidigare, berättar Torbjörn Karlin, som har varit här sedan före midsommar.

Tarfala forskningsstation ligger på drygt 1.100 meters höjd i Tarfaladalen vid foten av Kebnekaisemassivet. Dalen är en naturens egen gigantiska utställning över klimatförändringen. En kraftig moränvall löper som ett tjockt ärr upp längs sidan på Kebnekaisemassivet. Den visar hur långt Storglaciären en gång sträckte sig. Nu har den smält undan så att glaciärfronten ligger högt upp i branten. Smältvattnet rinner mellan grus, stenar och stora block ner mot jokken (vattendraget) i dalen.

Fotografier inne på stationen visar hur glaciären tidigare stor och mäktig svällde över moränkanten. Med blotta ögat går det att se den stora förändringen bara genom att titta ut genom fönstret lite till vänster. Detsamma gäller för Isfallsglaciären en liten bit till höger.

Från Tarfalastationen har forskare sedan 1946 i detalj granskat och mätt Storglaciären varje år.

Tillsammans med de fotografier som togs redan i början på 1900-talet innebär det en rik dokumentation för nutidens forskare att studera. En rad forskare och studenter, både svenska och internationella, kommer hit för att forska och studera olika aspekter i den arktiska miljön. Alla fakta visar tydligt hur stor förändring som har skett på drygt hundra år, och takten i förändringen har ökat kraftigt på senare tid.

Per Holmlund, professor i glaciologi har varit här och mätt varje år sedan 1976.

– Det är tydligt hur klimatförändringarna har påverkat glaciärerna och man kan fråga sig vad förändringarna beror på, säger han.

– Förändringarna som skedde från 1910 till 1990 kan betraktas som en återhämtning från lilla istiden. Men den kraftigt ökade avsmältningen från 1990 är svår att inte skuldbelägga människan för.

Vädret här uppe växlar kraftigt och vi har fått vänta några dagar på stationen för att kunna komma upp till toppen. Under tiden får vi se en film från 60-talet om glaciärforskningen på stationen. Redan då kommenteras förändringarna i klimatet, men på lite annat sätt än i dag. ”Klimatförbättringen” säger speakern och fortsätter: ”Tro det eller ej, men somrarna har faktiskt blivit längre”.

I dag ser forskarna lite annorlunda på förändringarna.

Några timmar efter att vi kommit ned från Kebnekaise är beräkningen av en ny höjdnotering färdig.

– Sydtoppen är nu 2098,5 meter över havet. Det är 1,4 meter högre än förra året, meddelar Ninis Rosqvist.

Enligt henne är det i linje med den utveckling som pågår och med de klimatprognoser som SMHI gjort. Under de år där trenden visar en stadig minskning finns perioder när höjden ligger kvar eller till och med ökar. Det beror bland annat på hur mycket snö som faller på vintrarna, och enligt klimatmodellerna kommer nederbörden att öka framöver. Men det väntas komma mer nederbörd i form av regn.

Att Sverige får en ny högsta topp är inget som klimatforskare önskar sig.

– Det är skönt att se att våra glaciärer mår bra, säger Ninis Rosqvist om att sydtoppen växt till sig i år.

 

Fakta. Svenska glaciärer

Sveriges glaciärer smälter allt snabbare till följd av klimatförändringen. Ungefär en tredjedel av glaci­ärernas area har smält bort på hundra år.

För hundra år sedan fanns drygt 290 svenska glaciärer, i dag har omkring 30 av dem försvunnit helt.

Sydtoppen består av en cirka 40 meter tjock glaciär och höjden varierar. Toppens höjd de senaste fem åren:

2010: 2.102 m ö h

2011: 2.100 m ö h

2012: 2.102 m ö h

2013: 2.099 m ö h

2014: 2.097,5 m ö h

2015: 2.097,8 m ö h

2016: 2.097,1 m ö h

2017: 2.098,5 m ö h

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.