Personer med dålig ekonomi, låg utbildning eller annan etnisk bakgrund än svensk riskerar att få sämre tillgång till bra vård. Men kunskap är makt. Det konstaterar Reumatikerförbundet som satsar stort på att göra reumatiker till medvetna patienter som kan kräva den vård som de har rätt till.
- Resursstarka patienter känner till de senaste behandlingarna och de senaste medicinerna, och de kan också ställa andra krav på vården, säger Kristian Ljungberg, pressekreterare på Reumatikerförbundet.
Liksom andra patientorganisationer försöker Reumatikerförbundet hjälpa patienterna. Med kunskap vet sjuka vart de ska vända sig och vilka rättigheter de har.
- Vi jobbar mycket med att sprida information till de grupper som är svaga. Vi ser hur personer har nytta av detta, att de får bättre vård när de är insatta i vad som finns och erbjuds.
Claes Stjernström arbetar deltid som närpolis i Tyresö utanför Stockholm. Han har en diger sjukdomshistoria med magoperationer, svår reumatism och hjärtproblem. Under åren har han genom försök och misstag samt nätverk lärt sig hitta i vårdens labyrinter. Han beskriver sig själv som påläst och van att prata. Trots det är livet som sjuk komplicerat.
- De i vården vet inte alltid vad som gäller. Därför är det viktigt att veta själv så att man kan tala om för dem. Att man inte blir erbjuden vissa behandlingar och insatser handlar inte om oginhet, tror jag, utan helt enkelt om att vårdpersonalen inte vet.
Eftersom Claes Stjernström har flera sjukdomar går han hos flera specialister. Olika regler kan gälla för olika problem.
- Informationen ramlar inte över dig. Där är nätverk som Reumatikerförbundet jätteviktiga. Det var på så sätt som jag förstod att jag hade rätt till klimatvård, eller att jag kunde slippa karensdagen som kroniskt sjuk.
Claes Stjernström tror att många sjuka ger upp för tidigt.
- De ringer till ett ställe och frågar efter en behandling. Så får de nej, och stannar där. De förmår inte ringa några ställen till för att hitta rätt person att fråga.
Etiken för läkarna är tydlig, säger Thomas Flodin, ordförande i Sveriges läkarförbunds etik- och ansvarsråd. Alla patienter ska behandlas lika och få vård efter behov.
För att vården ska vara på lika villkor är patientkommunikationen oerhört viktig, understryker Olle Nilsson, ortopedkirurg på Akademiska sjukhuset i Uppsala och prodekan för grundutbildningen för läkare vid Uppsala universitet:
- Det gäller för läkare och annan vårdpersonal att de ser det reella behovet så att patienterna får vad de behöver.
Under läkarutbildningen ställs eleverna inför olika fall där jämställdhetsfrågor betonas, men det finns inget kursmoment om hur patienters socioekonomiska ställning kan påverka hur mycket vård de kräver och får.
- Men frågan diskuteras under utbildningen. Det är ju så att de reella behoven ofta är större i socioekonomiskt svaga områden, men efterfrågan är större i privilegierade områden, säger Olle Nilsson.