Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Palmemordet: Så bevakades de första dramatiska dagarna

Mordet på Olof Palme är en av de viktigaste händelserna i Sveriges historia.

De senaste 30 åren har tusentals artiklar och åtskilliga böcker skrivits om mordet, hur det påverkade Sverige och om den misslyckade polisutredningen.

Men hur såg bevakningen ut där och då? DN har läst artiklarna den första veckan efter skotten på Sveavägen.

Foto:

Foto:

Många tänkte: ”Det kan inte vara sant”

Den 1 mars 1986 vaknade svenska folket upp till en av århundradets mest omskakande nyheter. Sveriges statsminister Olof Palme var död. Mördad på Sveavägen i centrala Stockholm.

Artiklarna på de totalt fem sidor som DN:s nyhetsredaktion fick ihop på natten är fortfarande dramatisk läsning. ”Olof och Lisbeth Palme var på väg från biografen Grand på Sveavägen, där de sett Suzanne Ostens film Bröderna Mozart. Filmen var slut kl 23.15 och Palme hade bara hunnit några kvarter från biografen när han sköts.”

Taxichauffören Anders Delsborn från Järfälla som blev ögonvittne till mordet berättade:

– Jag hörde det andra skottet som avlossades och jag såg mynningsflamman. Jag såg en man segna ned på trottoaren. Samtidigt sprang pistolmannen snabbt från platsen in i en gränd. Det hela gick så ohyggligt fort.

På en av bilderna på förstasidan syns den minimala avspärrning som polisen upprättade på Sveavägen. Tidningen kunde också rapportera att polisen jagade en Volkswagen Passat på väg ut ur Stockholm på väg norrut. Polisen sökte också två gärningsmän.

”Strax före kl två på natten gick polisen ut med ett nytt signalement. Man trodde då att det kunde vara två gärningsmän i 40–45-årsåldern.”

Klockan halv ett kom finansminister Kjell-Olof Feldt till Rosenbad och kunde bekräfta att Olof Palme skjutits och var död. En kvart senare anlände en omskakad Ingvar Carlsson för ett hastigt sammankallat regeringssammanträde.

– Vi har bett dem vi kunde få tag på att komma hit. Det är fruktansvärt, sade han.

Vid tvåtiden på natten talade DN med Socialdemokraternas partisekreterare Bo Toresson som var på väg till ett möte med partiets verkställande utskott. Han sade det som många uttryckte dessa dagar.

– Min första reaktion var: Det kan inte vara sant. Jag förstår fortfarande inte vad som hänt.

Läs tidningen i DN:s arkiv.

Foto:

Foto:

Högen med rosor växte på Sveavägen

Reaktionerna i Sverige blev starka. Tidningen den 2 mars domineras av sorgen och bestörtningen. ”I storkyrkan i Stockholm i Olof Palmes hemförsamling hölls en förbönsmässa på morgonen och senare på dagen samlades mer än 10 000 unga och gamla till en improviserad minnesstund på Sergels torg i Stockholm.”

Köerna till kondoleansböckerna i Rosenbad ringlade långa under hela dagen. På Sveavägen började den berömda högen av rosor att byggas upp redan tidigt på morgonen, när man fortfarande kunde se spår av Olof Palmes blod på trottoaren.

– Inget kommer att bli sig likt efter det här. Jag kan inte förstå hur detta kan hända i Sverige, hur människor kan vara så onda, sade en medelålders kvinnas som kommit för att hylla Palme.

DN:s reporter på plats beskriver hur trafiken passerar långsamt förbi mordplatsen. ”Bilisterna bromsar in, som om de ville etsa fast mordplatsen i sina minnen: Det var här det hände, det var här som det öppna samhället, där en minister fortfarande kunde vara privatmänniska, fick sig en dödlig knäck.”

Hyllningsord från hela världen fick stort utrymme dessa dagar. Men DN:s Olof Lagercrantz påminde på ledarplats om Palmehatet.

”Att fästa smädeord vid Palme har länge hört till den svenska vardagen, till morgonkaffet i tiotusentals svenska hem, en ritual som skapat en behaglig känsla av gemenskap.(….) Det är möjligt att deltagare i detta sladder nu gnags av tanken att ett samband finns mellan deras hat och mordet på Palme. Det tror jag knappast. Men symboliskt är det värt att betänka.”

Läs tidningen i DN:s arkiv.

Foto:

Nya statsministern vädjade om samarbete

Vid sidan av polisutredningen bytte Sverige statsminister. Redan timmarna efter mordet stod det klart att vice statsministern Ingvar Carlsson skulle ta över efter Olof Palme. Socialdemokraternas verkställande utskott nominerade på lördagen den 1 mars Carlsson till ny partiledare. Efter att partistyrelsen fattat det formella beslutet på måndagen mötte Ingvar Carlsson medierna i Folket hus. Han hade ett ”Rör inte min kompis”-märke på kavajslaget.

I den första intervjun som partiledare vädjade han om ett bättre samtalsklimat i politiken.

– Jag tror att människorna nu vill att politiker och arbetsmarknadens parter inte grälar i onödan, utan försöker samarbeta där det går.

Ingvar Carlsson ville inte kommentera den nya regeringen som han skulle presentera drygt en vecka senare, men trodde inte på ett organiserat samarbete med Folkpartiet eftersom ”Folkpartiet har vridits åt höger, och klyftorna mellan oss har ökat”.

DN kunde också publicera den sista intervjun med Olof Palme. Den gjordes på fredagseftermiddagen några timmar före mordet, av förbundstidningen Statsanställds reporter Ingvar Ygeman, pappa till inrikesministern i dagens regering. I sin vardaglighet utgör den en kontrast till det dramatiska skeendet dagarna efter mordet.

– För att klara fördelningspolitiken måste vi ha ned inflationen och budgetunderskottet, svarar Palme när han pressas på varför S-regeringen inte lagt fram nya stora välfärdsreformer.

För DN berättade Ingvar Ygeman att han på den överenskomna tiden själv hade klivit in på Palmes tjänsterum utan att knacka eller anmäla sig först.

– Jag tänkte för mig själv att det är ett otroligt land vi lever i, sade Ygeman.

Läs tidningen i DN:s arkiv.

Foto:

Foto:

Polisen tror att mordet planerats av flera

Under helgen efter mordet klev Hans Holmér in i  handlingen. Länspolismästaren i Stockholm slog två dagar efter Olof Palmes död fast att mordet var ”noga planlagt”.

– Mördaren har följt efter paret Palme från bostaden och fram till bion. Därefter har mördaren antingen följt med in på bion eller väntat utanför, sade Hans Holmér.

De första dagarna förekommer en rad uppgifter i polisutredningen som gör att flertalet tror att mordet är organiserat av flera personer. ”Mördaren flydde i bil”, är rubriken som toppar DN onsdagen den 5 mars.

En taxichaufför, som befunnit sig på Snickarbacken under mordnatten, hade berättat för polisen att han sett en springande man hoppa in i en bil som sedan försvunnit ut på Birger Jarlsgatan. ”Taxichaufförens uppgifter stärker polisens uppfattning om att mordet var planerat och noga förberett. Det visar också att mördaren inte var ensam”, konstaterar DN i artikeln från Hans Holmérs presskonferens.

Läs tidningen i DN:s arkiv.

Foto:

Foto:

Hans Holmér pressas om polisens misstag

Polisutredningen ifrågasattes från början. På en presskonferens några dagar in i mordutredningen pressades Hans Holmér hårt, bland annat om att avspärrningen på Sveavägen varit för liten.

– Sånt händer. Det är ungefär som stavfel i tidningarna, svarade Holmér.

Att polisens insats under mordnatten var långt ifrån välorganiserad började gå upp för den tidningsläsande allmänheten efter några dagar. ”Bevakningen vid Stockholms utfarter, tullarna, höjs mellan klockan 00.50 och 01.00. Inga spärrar sätts upp, polisen nöjer sig med att öka tillsynen av den utgående trafiken”, skriver DN i en artikel som har rubriken ”Mördaren fick stort försprång”.

En vecka efter mordet, lördagen den 8 mars, kan en viss uppgivenhet skönjas i rapporteringen om mordutredningen. ”Ännu inga säkra spår”, lyder rubriken. Anonyma utredare säger att de befarar att om en ”lejd yrkesmördare” utfört gärningen blir mordet oerhört svårt att lösa.

I artikeln försäkrar Hans Holmér att polisen kommer att lösa mordet på Olof Palme, men att det kan ta tid.

– Vi arbetar med ett mycket stort antal intressanta uppgifter, säger Hans Holmér.

Läs tidningen i DN:s arkiv.

Foto:

Foto:

Tyska tekniker tog fram fantombilden

Den så kallade fantombilden dyker upp i Dagens Nyheter för första gången fredagen den 7 mars. Bilden byggde på ett vittnesmål från en kvinnlig tecknare som mött en mystisk man under mordnatten. Bilden togs fram tillsammans med hitresta kriminaltekniker från Västtyskland. I flera artiklar beskrivs den fantastiska ”signalementkamera” som svensk polis har fått låna.

– Vi står helt förundrade inför vad den maskinen kan prestera, sade en kriminalkommissarie.

Redan från början var man osäker på om det verkligen var mördaren som kvinnan mött.

– Vi har ingen annan bild på mördaren. Vi har allt att vinna, men ingenting att förlora på att skicka ut bilden till allmänheten, sade Hans Holmér.

Fortfarande var spåret med flyktbilen glödhett.

– Vår hypotes är också att denne man är identisk med den man som en taxichaufför såg fly i en bil på mordkvällen, berättade Hans Holmér.

Några av de teorier som förföljt Palmeutredningen gjorde entré den första veckan efter mordet. Kommando Holger Meins, som på 1970-talet försökt kidnappa Anna-Greta Leijon, tog på sig mordet i samtal till nyhetsbyrån Reuters. Spåret avfärdades dock av tysk underrättelsetjänst.

Söndagen den 2 mars förekommer kurdiska PKK första gången i bevakningen i samband med Palmemordet. Tidningen skriver att det senaste konkreta hotet mot Olof Palme kom sommaren 1985 från PKK. ”Då hade PKK-ledaren Abdullah Öcalan vägrats inresetillstånd i Sverige. Bevakningen av Palme skärptes betydligt.”

– Det är klart att vi undersöker ett eventuellt samband mellan PKK och mordet på Palme, sade en Säpokälla till DN.

Fredagen den 7 mars berättade en politiskt aktiv kurdisk man i Jordbro att polisen gjort flera besök efter Palmemordet.

– Jag hoppas att de får fast mördaren. Annars kommer vi för alltid att bli stämplade som dem som sköt Olof Palme.

Läs tidningen i DN:s arkiv.

Så forskar du själv i DN:s arkiv

Vill du läsa mer om Palmemordet? DN:s digitala arkiv är en guldgruva för den som är historiskt intresserad.

Du har tillgång till arkivet om du är DN-prenumerant och har det digitala mellan- och premiumpaketet. Sedan är det bara att djupdyka i vårt 150 år gamla arkiv.

Alla tidningssidor mellan 1864 och 1992 är tillgängliga och det går att söka på både sökord och på tidsperioder. Väljer du att bara söka på ett specifikt datum går det att digitalt bläddra sig fram i tidningen den dagen.

I arkivet får du läsa nyheterna som de skrevs där och då utan efterhandstolkningar.

Klicka här för att komma till DN:s arkiv.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.