Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Pappa och barnen i Kenya, mamma i Falköping

Istahil Hussein Farah från Somalia, bor i Falköping. I bakgrunden står hennes väninna Fardowsa Ali Sharif och hennes son Abdikhaliq 4,5 år.
Istahil Hussein Farah från Somalia, bor i Falköping. I bakgrunden står hennes väninna Fardowsa Ali Sharif och hennes son Abdikhaliq 4,5 år. Foto: Jonas Lindstedt
Istaahil Hussein Farah har inte träffat sitt yngsta barn sedan han var ett år. Nu har tre år gått och pojken är fast med resten av familjen i ett flyktingläger i Kenya, medan mamma Istaahil väntar i Falköping.

Falköping, Sverige. – Jag har inte sett mina barn på tre år, säger Istaahil Hussein Farah som kom till Sverige för ett och ett halvt år sedan.

Då kände hon ingen här, men på flyktingförläggningen fick hon tips om Falköping där en somalisk diaspora på 300 personer bildats på ett par år. Många har precis som Istahiil lämnat kvar sina barn i Etiopens och Kenyas kåkstäder, eller i gigantiska läger långt ute i de torraste öknarna.

Istaahil pratar mest om den minste, Abdirahman, som hon skildes från när han var ett åt.

– Min man och jag greps av Al-Shabab, som påstod att vi samarbetat med etiopiska armén. Milisen skrek att jag sålt min kropp till etiopiska soldater. Jag tänkte bara på mjölken i mina bröst och att jag inte fick amma min son.

När Istaahil blev fri, var maken försvunnen. Därför bestämde hennes mamma, som tog hand om barnen, att det var Istaahil som skulle fly. Huset såldes. Pengarna gick till smugglaren som först tog henne till Nairobi. Där fick hon vänta i många månader tills smugglaren skaffat flygbiljetter ett falskt pass.

Väl i Sverige fick hon asyl, det får numera alla asylsökande från Mogadishu.

Hälften av alla somaliska asylsökande är kvinnor.

Istaahil tyckte inte att hon hade råd med egen lägenhet och flyttade in hos ”en annan somalisk tjej”, som hon säger. Nu lever hon betydligt snålare och sover på en madrass på golvet. Många tränger ihop sig i små ettor med madrasser eller våningssängar.

För ett par månader sedan släcktes hoppet. Maken Hassan och barnen fick avslag på sina ansökningar.

Kakuma, Kenya. I Kakuma, ett av Kenyas största flyktingläger, träffar vi Hassan. Han visar upp sitt färska pass som han fick av somaliska ambassaden i Nairobi.

Det är utfärdat av Somalias övergångsregering TFG, som erkänns av Sverige. Men passet godkänns inte som identitetshandling av svenska myndigheter.

– Jag blev demoraliserad, säger han. Hade han riskerat barnens liv och rest den långa vägen till Sverige med hjälp av människosmugglare, hade chansen att få uppehållstillstånd varit större. För den som har råd att ta sig illegalt till Sverige och själv söka asyl är identitetskraven lägre än för anhöriga.

UNHCR:s flyktingläger ligger där det ligger av två anledningar. Det är nära gränsen till Sudan, som stod för de största flyktingströmmarna när lägret byggdes för 20 år sedan. Och det är en gudsförgäten plats utan värde för de flesta kenyaner.

Här, där marken är i stort sett obrukbar, bor drygt 80.000 flyktingar från Sudan, Etiopien men främst Somalia.

Hassans hus är på 18 kvadratmeter med lerväggar och tak av korrugerad plåt. Nio personer samsas om utrymmet: Hassan, Istaahils och hans sex gemensamma barn, och Hassans dotter från ett tidigare förhållande, samt Istaahils mamma som har tyfus och malaria.

– Jag passar sju barn och hinner inte arbeta. På telefon stöttar Istaahil och jag varandra. Men jag saknar hennes närhet.

Först blev de placerade i utkanten av lägret. Men där går rånare in nattetid in och plundrar beväpnade med kalasjnikovs.

Den som vill röra sig utanför området måste eskorteras av kenyansk militär. Därför hyrde Hassan ett hus i en tryggare del av lägret. Det kostar 50 dollar i månaden, som Istaahil skickar ned.

Falköping. Varje månad överför Istaahil hälften av de knappt 5 000 kronor hon får i etableringsstöd till familjen i Kenya.

Kvinnorna i Falköping lagar mat tillsammans. De lever så knapert att kommunens tjänstemän ibland oroar sig för om de äter ordentligt. Det kostar också att ringa.

– Abdirahman, som nu är knappt fyra, förstår oftast inte vem jag är. När jag säger att det är mamma frågar han om jag vet varför hans mamma aldrig kommer hem, säger Istaahil. Hon skäms för att hon inte lyckats arbeta ihop några pengar. Då hade familjen haft en liten chans att återförenas någon annanstans.

Kakuma. Hassan flyttade från Nairobi ut till lägret när han och barnen fått avslag i Sverige.

De sammanlagt 353.000 somaliska flyktingarna i Kenya lever på nåder.

Därför valde Hassan Kakuma, där han och barnen åtminstone har rätt att bo. Kenya är redan kraftigt överbefolkat och somalierna får ofta ta skulden för mycket ont i det kenyanska samhället.

Att stanna i Kenya kan innebära att bo upp till tjugo år i flyktinglägren, vilket inte är ovanligt.

– Kakuma var det enda stället vi kunde välja. Helst vill man tillbaka till Somalia. Ett hemland är alltid ett hemland. Men det är omöjligt just nu, säger Hassan.

Fakta: Somaliska pass godtas inte

■ Ett giltigt pass är ett grundläggande krav för den som söker uppehållstillstånd i Sverige.

■ Om en asylsökande saknar pass och har kommit till Sverige räcker det med att göra sannolikt att man kommer från Mogadishu.

■ En person som däremot söker uppehållstillstånd i egenskap av anhörig måste styrka sin identitet. Här gäller inte somaliska pass som id-handlingar.

■ Barn till föräldrar i Sverige har rätt till uppehållstillstånd, men i dagsläget kan de på grund av de underkända passen inte bevisa denna rätt, vilket innebär att ansökningarna avslås omedelbart.

■ Man har rätt att återförenas med sin familj om man är:

make/maka , registrerad partner, sambo.

barn under 21 år eller äldre barn som är beroende av föräldrarna för sin försörjning.

DN

Fakta: En av de värsta humanitära katastroferna

■ Sedan Somalia kollapsade 1991 har krigen avlöst varandra. Laglöshet, fattigdom och våld har fått 1,4 miljoner att lämna sina hem och bli internflyktingar i Somalia.

■ Ett av sju barn dör före fem års ålder. Ett av fem barn är undernärt.

■ Ungefär 660.000 har flytt till andra länder.

■ I Kenya finns 353.000 somaliska flyktingar, i Jemen finns 180.000 och i Etiopien 81.000.

■ Under 2009 fick 13 400 somalier uppehållstillstånd i EU.

■ Sverige gav skydd åt flest, 4 000, efter Holland som tog emot 3.600.

DN

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.