I juli förra sommaren rådde stor brist på vårdplatser på Karolinska i Solna. DN har tagit del av interna dokument som visar att sjukhusledningen då för första gången gjorde ett medvetet avsteg från de stränga smittskyddsreglerna. Detta gjordes för att lösa bristen på sängplatser under semesterperioden.
Dokumenten visar att chefsläkaren Stefan Engqvist beslutade att de rum på infektionskliniken i Solna som är avsedda för patienter som bär på den smittsamma resistenta varbakterien MRSA fick användas till patienter som inte bär på bakterien.
Detta gällde även patienter som på grund av till exempel katetrar hade ökad risk att smittas av bakterien.
Beslutet fattades i samråd med bland annat sjukhusets smittskydds- och hygienläkare.
Undantaget gällde först i sex dagar och förlängdes sedan till tolv dagar.
Under den perioden placerades ett tiotal patienter som inte hade bakterien på MRSA-rummen.
– Det är allvarligt att vi tvingas tumma på våra smittskyddsregler på grund av vårdplatsbrist. Reglerna har ju satts upp för att stoppa smittspridning, säger Patrik Gille-Johnson, biträdande överläkare på infektionskliniken i Solna.
Han var inte i tjänst förra sommaren och vill därför inte kommentera de risker som enskilda patienter kan ha utsatts för. Patrik Gille-Johnson har tidigare, bland annat i Läkartidningen, lyft fram bristen på sängplatser som en orsak till smittspridning.
Han är oroad att detta undantag blir det första i en lång rad avsteg från smittskyddsreglerna.
– Har man gjort det en gång så är det lätt att det händer igen.
Han får medhåll från Otto Cars, som är professor i infektionssjukdomar och ordförande i Strama, gruppen för samverkan mot antibiotikaresistens i Sverige.
– Det är ett dåligt omen inför framtiden. Platsbristen och överbeläggningarna är en ödesfråga för hela sjukvården. Det är detta som kommer att avgöra hur vi ska klara hotet från resistenta bakterier, säger han.
När DN konfronterar chefsläkaren Stefan Engqvist med det interna dokumentet medger han att patienterna medvetet utsattes för risken att smittas:
– Ja, vi utsatte patienterna för en kalkylerad risk. Men det var en större risk för deras hälsa att inte läggas in alls på sjukhuset, säger Stefan Engqvist.
Det var inget självklart beslut:
– Vi sänkte medvetet garden för att lösa vårdplatsproblemet. Det var ett sistahandsalternativ och inget önskvärt beslut, säger han.
På de så kallade MRSA-avdelningarna arbetar personal med särskild utbildning i hygien. För att undvika smittspridning får de bara vårda MRSA-drabbade personer och patienter som inte har ökad risk för smitta. Men under tolv dagar förra sommaren tog personalen också samtidigt hand om andra patienter på sin avdelning.
Otto Cars tror att fler sjukhus i dag tvingas tumma på hygienreglerna.
– Resursbristen gör att man tvingas kompromissa, säger han.
Har du drabbats av resistenta bakterier? Kommentera.