Sverige hindrade i torsdags EU från att införa sanktioner mot två telekomföretag som verkar i Syrien. Båda företagen har affärer med svenska Ericsson. Agerandet möter hård kritik från bland andra Miljöpartiet och från syriska aktivister i Sverige.
Utrikesminister Carl Bildt tillbakavisar att regeringen agerat för Ericssons bästa i det här sammanhanget. Han argumenterar för ”smarta sanktioner” och framhåller att mobiltelefoni är viktigt för demokratikämparna.
Men nu uppmanar internationella PEN-klubben, en välrenommerad organisation som kämpar för yttrandefriheten i världen, Ericsson och andra företag att ompröva sina affärer med Syrien.
”Företag som levererar digital teknik har ett ansvar att noggrant granska de länder de gör affärer med”, sade PEN:s ordförande John Ralston Saul under en konferens i Sverige i veckan. Han fortsatte:
”Vad som nu sker i Syrien är en uppenbar kränkning av de mänskliga rättigheterna och företag som Ericsson är skyldiga att ta ställning till den saken.”
Enligt svenska PEN:s ordförande Ola Larsmo har organisationen ett kongressbeslut på att man ska öka bevakningen av hur diktaturer använder teleteknik för att angripa oppositionella.
– Då kommer uppmärksamheten med nödvändighet att hamna på de företag som säljer till dem, säger Ola Larsmo till DN.se
Hur ser du på regeringens och Carl Bildts agerande i frågan om sanktioner mot Syrien?
– Det är märkligt att just Sverige bromsar. Sverige har tidigare gått i bräschen för mänskliga rättigheter. Den nuvarande regeringen har också sagt att man ska satsa på det, och då måste man visa det i praktiken.
Är inte goda telekommunikationer bra för demokratiprocessen?
– Det är ett gammalt fint argument, och det har jag själv kört med i många år. Det är bara det att diktatorerna har hunnit i fatt. Länge gav informationsteknik ett försprång för demokratiaktivister, men nu börjar totalitära regimer lära sig spelets regler.
– Det betyder att man måste hitta nya motstrategier från demokrativännernas sida. Det är en ideologisk kamp som pågår. Där kan den svenska regeringen spela en roll.
Efter de regimkritiska demonstrationerna i Vitryssland i vintras, berättar Larsmo, fick många demonstranter hembesök av säkerhetspoliser som hade listor över alla mobiltelefoner som befunnit sig på torget där demonstrationerna ägde rum. Polisen hade positionerat telefonerna och fått en utskrift av det ansvariga telekombolaget, ett företag där svensk-finska Teliasonera är delägare.
Ola Larsmo menar att det även finns ekonomiska argument för att utveckla teknik som hindrar förföljelse och för företag att stå på demokratins sida.
– Ja, ta Libyen. Vem ska få göra affärer där när det blivit demokrati? Om världen går mot mer demokrati, som vi alla hoppas, hur kommer det då att drabba de företag som inte hållit rent? Det är ett tungt argument.
Förstår inte svenska politiker att diktatorerna kommit i kapp?
– Man kan bara spekulera över vad som sägs på regeringssammanträdena. Men man kanske fortfarande har en övertro på att marknaden i sig leder till en demokratisering. Så är inte fallet längre – om det någonsin varit sant.
– Om inte ens länder som aktivt sagt att man vill stödja demokratiutveckling kan markera mot företag som hjälper diktaturer, då vet jag inte hur vi ska komma vidare.
Hur påverkar det här bilden av Sverige bland regimkritiker?
– Oppositionella säger att detta inte är det Sverige de lärt sig att känna igen. De säger att det skulle betyda mycket om Sverige bidrog till att stoppa de här tekniska resurserna, och då ska vi lyssna på dem, tycker jag.
Syriska regimkritiker höll på fredagen i Stockholm en protestdemonstration mot regeringen och Ericsson. På måndag planeras en liknande manifestation utanför Ericssons kontor i Mölndal.
”Vi protesterar mot att Svenska Ericsson förser Syrien med utrustning som gör det möjligt att följa allt som oppositionen gör via mobiltelefoner och kräver att Ericsson skall avbryta sin förbindelse med den syriska regimen”, skriver Syriska revolutionens stödkommitté i ett upprop.
Diskutera: Är det rätt att svenska bolag förser diktaturer med teknik?