Nästan vart tredje fiskebestånd i världen har kollapsat. Om trenden håller i sig kommer matfisken att vara utrotad globalt år 2048, har tidigare studier visat. Men i dag presenterar amerikanska forskare siffror som ger hopp om att det går att vända utvecklingen.
De länder som har valt att dela upp landets fångstkvoter så att varje yrkesfiskare får en personlig andel av den tillåtna fångsten har en mycket bättre utveckling. I sådana vatten är risken för att fisket helt ska kollapsa halverad.
Fisket i Alaska efter hälleflundra är ett lyckat exempel. Där har yrkesfiskarna själva nästan halverat antalet krokar, och bifångsterna har gått ned med nästan lika mycket med de nya reglerna. I dag ligger fångsterna nästan 10 procent under de tillåtna kvoterna.
- Övergången saktar inte bara in den negativa trenden. Med tiden börjar fiskebestånden också återhämta sig, säger Christopher Costello vid Kalifornien-universitetet i Santa Barbara, som är en av forskarna bakom studien.
- Vi har tittat på 11 000 fisken över hela världen under 50 år, och det är samma sak överallt, säger Christopher Costello.
Individuella fångstkvoter innebär en personlig rätt för fiskaren eller dennes företag att fånga en viss procent av en total fångstkvot. Varje innehavare är på så sätt garanterad en viss andel av den totala fångsten. Den gemensamma fångstkvoten bestäms varje år utifrån vetenskapliga råd, och precis som aktier kan de säljas och köpas. Både Island, Australien och Nya Zeeland använder metoden, och flera EU-länder börjar följa efter.
- Man kan säga att de individuella fångsträtterna fungerar som en aktie. Andelen i fiskbestånden blir plötsligt en privatekonomisk tillgång. Det bygger in ett ekonomiskt intresse hos yrkesfiskarna att förvalta fisken långsiktigt, säger Staffan Waldo, forskare på SLI, Livsmedelsekonomiska institutet, i Lund.
Men hittills har detta mest varit ett teoretiskt resonemang baserat på ekonomernas modeller.
I somras kom SLI med en rapport till regeringen, som föreslår just en övergång till individuella fångstkvoter för att rädda landets torskbestånd. Med det nya systemet minskar yrkesfiskarnas ekonomiska drivkraft att ständigt effektivisera sina fångstmetoder för att kunna ta så stor andel som möjligt av den nationella kvoten.
I Sverige är det än så länge ett annat system som gäller. Alla har rätt att fiska, så länge den nationella kvoten inte är fylld.
Men enligt Fiskeriverket har Sverige redan börjat anpassa fisket efter de nya tankegångarna. För exempelvis sillfisket prövas redan i dag ett system med individuella kvoter, men de är inte överförbara.
För det krävs en lagändring. En sådan utredning om fiskelagen har tillsatts av regeringen.
Handeln med fiskerätter kan också vara ett sätt att få båtar skrotade. De begränsade fångstkvoterna i kombination med överkapaciteten gör att många båtar bara går på halvfart. Det påverkar lönsamheten. Trots att samhället stödjer näringen med över 700 miljoner kronor per år, är branschens totala vinst bara 177 miljoner kronor.
- Med individuella kvoter kan fiskerätten samlas till en båt. De som säljer sina kvotandelar får pengar i handen och kan skrota sin båt, säger Staffan Waldo.