Det dödliga våldet har inte ökat på grund av att slutenvårdsplatserna i psykiatrin minskat. I stället är det personer med antisociala drag och personlighetsstörningar som är farliga, säger Gunnar Kullgren, professor i rättspsykiatri vid Umeå universitet.
Gunnar Kullgren har som expert tagit fram det vetenskapliga underlaget till Socialstyrelsens utredning om de våldshändelser som inträffat i Stockholm (i Åkeshov och Gamla stan) har samband med brister i psykvården. Utredningen görs på regeringens uppdrag, och en första rapport presenteras vid en presskonferens i morgon.
Kullgren slår fast att människor med personlighetsstörningar och missbruksproblem är det stora problemet i den grova våldsbrottsligheten, inte personer med psykossjukdomar.
- Alla undersökningar visar att personer med psykossjukdomar som schizofreni står för omkring tio procent av våldsbrotten med dödlig utgång, medan de personlighetsstörda står för en större andel, säger han.
Därmed konstaterar han också att sambandet mellan neddragningarna i den slutna psykvården och våldsdåd med dödlig utgång är svagt. Det är inte fler psykiskt störda som begår sådana dåd i dag än för tjugo år sedan.
Fredrik Hedén, rättspsykiater vid Rättsmedicinalverket, håller med Gunnar Kullgren. Hans arbete är att bedöma risken för att en person ska återfalla i våldsbrottslighet. Personlighetsstörningar ser han som en av de allra tyngsta riskfaktorerna.
- Dagens vård räcker inte till för den gruppen, säger han. Personlighetsstörningar är mer ett handikapp som går att hjälpa, medan psykoser är en sjukdom som går att bota.
Gunnar Kullgren poängterar vikten av att skilja mellan begreppen i psykvårdsdebatten. Å ena sidan psykiskt sjuka, å den andra personlighetsstörda. Dubbeldiagnos, det tredje begrepp som förekommit och komplicerat saken ytterligare, ställer han sig skeptisk till:
- Det är oklart vad det egentligen betyder. En del menar personlighetsstörda som har missbruksproblem, andra menar psykossjuka med missbruksproblem.
Kjell Asplund, överdirektör på Socialstyrelsen, anser att det bästa sättet att hjälpa de personlighetsstörda är att införa gemensamma nämnder mellan landsting och kommuner.
Nämnderna är ett gammalt favoritförslag från socialminister Lars Enqvist. I veckan tillsattes dessutom Anders Milton för att samordna frågan. Men Kjell Asplund slår ifrån sig påståenden om att Socialstyrelsens utredning bara återanvänder gamla förslag:
- Våra åtgärder riktar sig också mot de personlighetsstörda, som ofta är undflyende för vården. Bästa sättet att komma åt dem är att få en bättre organisation där ingen faller mellan stolarna. Därefter handlar det om att förbättra missbrukarvården, säger han.
Han pekar också på andra förslag i utredningen. Ett kvalitetsregister där man registrerar metoder och utfall tror han mycket på, liksom förbättringar av allmänpsykiatrins farlighetsbedömningar av patienter. Mer tvång i den öppna psykvården ställer han sig dock tveksam till.