Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Personnumren är slut – tusentals får fel födelsedag

Personnumren tog slut för vissa födelsedatum för flera år sedan, men omfattningen har eskalerat kraftigt det senaste året.
Personnumren tog slut för vissa födelsedatum för flera år sedan, men omfattningen har eskalerat kraftigt det senaste året. Foto: Erich Stering

Skatteverket har tvingats skapa påhittade födelsedagar för över 2 500 individer. Orsaken: Personnumren är slut.

– Vi avråder andra länder från att införa ett sådant system som vi har i Sverige, säger Ingegerd Widell, på Skatteverket.

Få saker är så svenska som personnummer. Systemet infördes 1947. Det var då ett av de första i världen som omfattade ett lands hela befolkning.

De sex första siffrorna i personnumret har sedan starten bestått av individens födelsedatum enligt konstruktionen år-månad-dag. Därefter följer en fyrsiffrig kod.

Personnumren är nu slut för ett stort antal datum, vilket innebär att Skatteverket har tvingats göra undantag från denna modell. Det rör sig om 2 561 individer som har fått personnummer med ett födelsedatum som inte stämmer överens med det verkliga födelsedatumet.

– Det var krångligt innan vi byggde om vårt it-system. Dessa personer får ett personnummer där födelsedagen är i närheten av den riktiga. Sedan sparar vi uppgiften om den faktiska födelsedagen i folkbokföringen, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

För varje enskild födelsedag finns det 499 personnummer för kvinnor och 500 för män att tillgå. Varje dag föds det upp till 500 barn i Sverige, så problemet uppstår alltså inte för nyfödda.

Foto: Foto: Allover pressFoto: Allover press

Det handlar om invandrare, särskilt de som är födda på 1950- och 1960-talen och framför allt dagar kring den 1 januari och den 1 juli. Orsaken är att dessa födelsedatum är starkt överrepresenterade för invandrare från länder där folkbokföringen inte är så utvecklad. Även den 21 mars har under flera år varit en vanlig födelsetid för personer från Afghanistan och Iran eftersom datumet är kopplat till det persiska nyåret.

– Om födelsedagen är den 1 januari och det är slut så får man i stället sätta den 2 januari. Blir det slut på andra januari, får man sätta tredje. Blir det slut på tredje så får man fjärde. Och så vidare. Det räknas numera ut automatiskt. Men det är klart – vad gör vi om det tar slut på en hel månad? Vi håller nu noga koll på detta, säger Ingegerd Widell.

Personnumren tog slut för vissa födelsedatum för flera år sedan, men omfattningen har eskalerat kraftigt det senaste året.

Skatteverket larmade om problemen redan i februari 2007. Det finns ”ett 15-tal födelsedatum där personnumren håller på att ta slut”, skrev dåvarande generaldirektören Mats Sjöstrand på DN Debatt.

– De som har bott i Sverige länge eller är födda här vet ju att personnumren ska vara år-månad-dag på den dag man är född. Så det är ju en liten informationsinsats att berätta att det faktiskt kan vara annorlunda. Det är många tillfällen där födelsedagen har betydelse. När får man rösta? När får man gå på Systemet? När får man köra bil?

Ett skäl till att bristen på personnummer har blivit så akut är att personnumret innehåller mer information än födelsedatumet. De fyra sista siffrorna innehåller uppgifter om kön och en kontrollsiffra. Detta leder till att antalet unika varianter begränsas.

Fram till 1991 innehöll de fyra sista siffrorna dessutom uppgifter om födelselän.

De senaste åren har flera åtgärder föreslagits, till exempel att införa en extra siffra i personnumret. Men slutsatsen är att de samhällsekonomiska kostnaderna för att byta system skulle bli för stora.

– Vi arbetar en del med internationella projekt och samverkar med andra länder. Senast var jag i Moçambique. De ville införa personnummer som skulle innehålla mycket information, till exempel var i landet man var född. Vi berättade då om erfarenheten från Sverige och att många uppgifter kan ställa till det.

– Nu ville de ha det så och Sverige kan ju inte bestämma över andra länders folkbokföring. Men vi kan i alla fall avråda, vilket vi gjorde, säger Ingegerd Widell.

Om vi leker med tanken att vi skulle konstruera ett nytt personnummersystem i Sverige från grunden. Hur skulle det se ut?

– Utan tvekan: ett slumpmässigt nummer.

Fakta. Personnummer
  • 1947. Personnumren införs – så kallade födelsenummer. De består av 9 siffror: ÅÅMMDD-NNN.
  • 1967. Personnumren datoriseras och en tionde siffra, en kontrollsiffra, införs.
  • 1991. Sverige slutar tilldela personnummer efter födelselän.
  • 2000. Sverige inför samordningsnummer för personer som saknar personnummer.
  • 2007. Skatteverket slår larm om att personnumren riskerar att ta slut.
  • 2016. Bristen på personnummer är så omfattande att cirka 2 500 individer har fått personnummer med påhittat födelsedatum.
Fakta. Lösningar i andra länder

Foto: Storbritannien

I Storbritannien är National insurance number (NI eller Nino) en variant av personnummer. Nino används i landets socialförsäkringssystem samt i viss mån i skattesystemet och är kopplat till individer. Alla som föds i landet får Nino och inflyttade ansöker om det.

När det gäller andra kontroller, som kreditprövning, är det i stället viktigt att kunna bevisa var man bor. Man måste visa upp en räkning från elbolaget eller liknande som kopplar ihop namn och adress för att få öppna ett bankkonto eller få mobilabonnemang.

Även landets valmyndighet bygger sitt register över röstberättigade utifrån vilken adress som personer bor på.

/Pia Gripenberg

 

Foto: Norge

I Norge heter personnummer födelsenummer. De förmedlas av landets skattekontor och innebär att man blir folkbokförd i Norge. Numret består av elva siffror. De sex första är födelsedatum. Nummer sju-nio är löpnummer och den nionde siffran är jämn för kvinnor och udda för män. De två sista av de elva är kontrollsiffror.

Det finns också ett så kallat D-nummer, som är uppbyggt på liknande sätt och ges till den som ska arbeta i Norge mindre än sex månader och som innebär att man inte skriver sig i landet. D-nummer brukar användas till exempel av svenskar som arbetar tillfälligt i Norge.

/Jens Littorin

 

Foto: Ryssland

Begreppet personnummer existerar i praktiken inte i Ryssland. I stället är det dokument som avgör. I Ryssland har man fortfarande två pass: ett för inrikes bruk som används i allt samröre med myndigheter, och utrikespasset som många fortfarande saknar. När en person ska identifieras använder man ofta passnumret. Då man köper ett telefonabonnemang eller installerar internet i Ryssland är det vanligt att man måste visa upp sitt pass.

Enligt lagen ska man vara registrerad i den stad och den lägenhet man bor i för att till exempel kunna rösta. Många ryssar har sin fasta adress på ett helt annat ställe än där de bor och låter bli att registrera sig i sina nya hemstäder, ofta därför att deras hyresvärdar vägrar göra det. Registreringen var tidigare ofta ett nödvändigt dokument i samröre med myndigheter, nu frågas det inte lika ofta efter den.

/Anna-Lena Laurén

 

Foto: Kina

Den 1 oktober 1999 infördes ett siffersystem för identifikation av medborgare i Kina. Då hade det sedan 1985 varit obligatoriskt för alla invånare över 16 år att anmäla sig för att få ett id-kort. I dag består dessa id-serier av 18 siffror. Varje medborgare har en unik kombination av siffror under hela sin livstid.

Inledningen av sifferserien visar personens bostadsort, provins, stad och lokaldistrikt, då id-kortet erhölls. Flyttning till annan ort medför ingen förändring. Fortsättningen av numret visar när personen är född – år, månad, dag – och avslutas med en kod för att särskilja invånare med samma bostadsort och födelsedatum samt en kontrollsiffra.

/Torbjörn Petersson

 

Foto: Tyskland

Tanken på en genomkontrollerad genomskinlig medborgare (gläserner Bürger) är en mardröm som lever kvar efter erfarenheterna av två diktaturer i modern tid. Tyskarna värnar om sin integritet. Det gör att personnummer inte är att tänka på. Däremot infördes ett elvasiffrigt skattenummer sommaren 2007, dock med restriktioner. Det får i princip endast användas av skattemyndigheterna, andra myndigheter får bara använda numret i kontakten med skattemyndigheterna. Dåvarande finansministern Peer Steinbrück (S) fick ta emot det föga ärofyllda priset Big brother award efter att ha infört skattenumren.

/Jan Lewenhagen

 

Foto: USA

I samband med president Franklin D Roosevelts välfärdssatsning ”The new deal” infördes 1935 ett socialförsäkringsnummer för skattebetalande amerikaner. På tre månader hade 25 miljoner personer fått ett sådant nummer.

Successivt utvidgades användningen av den tiosiffriga sifferkombinationen. Barn började tilldelas egna ”social security number” så att deras vårdnadshavare skulle kunna ansöka om bidrag för dem.

I dag är det individuella numret jämförbart med det svenska personnumret.

Det är inte olagligt men bökigt att sakna ett: många tjänster, köp och avtal kräver att man har ett socialförsäkringsnummer.

Tur då att det går att få även för icke-medborgare som har till exempel arbetstillstånd eller är permanent bosatta i USA.

/Sanna Torén Björling

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.