Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Peter Hultqvist: Allvarligt sprida myter om Natosamarbetet

”En myt som sprids är att vi skulle vara tvungna att stationera Natotrupper på svensk mark. Det finns ingenting sådant i det här avtalet över huvudtaget”, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) om värdlandsavtalet med Nato.
”En myt som sprids är att vi skulle vara tvungna att stationera Natotrupper på svensk mark. Det finns ingenting sådant i det här avtalet över huvudtaget”, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) om värdlandsavtalet med Nato. Foto: Roger Turesson

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) går till attack mot vad han kallar en systematisk spridning av lögner om Sveriges samarbete med Nato. Frågan gäller det värdlandsavtal om Natotrupper i Sverige som riksdagen ska godkänna i vår.

På söndagen inleds Folk och försvars konferens i Sälen, och ett av de ämnen som garanterat kommer att diskuteras är Nato. Som DN rapporterade på fredagen är svenska folket splittrat i frågan om svenskt medlemskap, och i den allt hetare debatten har ett nytt avtal mellan Sverige och försvarsalliansen blivit ett slagträ.

– Det är rätt så allvarligt att det med sådan intensitet sprids myter, lögner och rena felaktigheter i den information som kommer från olika grupperingar. En sådan myt som drivs väldigt hårt och som man försöker sprida är att vi genom avtalet skulle tvingas till kärnvapenlagring i Sverige. Det är ju helt fel, säger Peter Hultqvist (S).

Under våren ska regeringen lägga ett värdlandsavtal med Nato på riksdagens bord. Avtalet reglerar en rad rättsliga frågor när Natoförband efter svensk inbjudan övar här. Till skillnad mot det avtal som Sverige haft med Nato sedan 1995 ska värdlandsavtalet gälla även i krislägen och ytterst i krig. Riksdagen väntas godkänna de lagändringar som behövs så att de kan träda i kraft den 1 juli.

Det är känt att andra länder ibland försöker påverka opinionen i ett land. Inte minst Ryssland använder påverkansoperationer. Men Peter Hultqvist vill inte peka ut någon utan säger:

– När jag ser alla felaktiga påståenden i detta ärende så undrar jag: i vems intresse ligger denna ständiga felinformation?

Det är ju en del av vår demokrati att ha en fri debatt?

– Självklart och det har jag inget emot. Det jag reagerar emot är systematiken i att sprida felaktigheter. Det pågår ett arbete för att ge en felaktig bild av vårt avtal, svarar försvarsministern.

Klart är att Ryssland i vart fall varit kritiskt mot värdlandsavtalet. Det undertecknades av överbefälhavaren Sverker Göranson och Natos Europabefälhavare Philip Breedlove vid Natotoppmötet i Wales den 14 september 2014. Två veckor tidigare hade ordföranden i den ryska dumans utrikesutskott Aleksej Pusjkov kritiserat värdlandsavtalet:

– Finland och Sverige är inte längre neutrala när länderna skriver under nya samarbetsprotokoll med Nato, sade Pusjkov då, och fortsatte ”att gå med i Nato är nästa naturliga steg.”

Tidigare S-ministern Pierre Schori skrev om avtalet i valrörelsen 2014 och ställde frågan: ”Håller vi på att smyganslutas till Nato?”.

Efter valet har S-MP-regeringen fördjupat Natosamarbetet. Peter Hultqvist understryker att en bred majoritet i Sveriges riksdag stöder värdlandsavtalet som presenterats öppet och remissbehandlats.

– Det här är inget smygmedlemskap i Nato utan det här är ett avtal som underlättar i samband med övningsverksamhet. Det bygger på att Sveriges regering bjuder in Nato, och också att vi kan förbereda för att ge och ta emot hjälp i en krissituation.

Peter Hultqvist säger att det inte är debatten i sig han reagerar på utan att man ”ständigt upprepar felaktigheter”. En del av det som Hultqvist säger är felaktigheter framförs av personer som också försvarar Rysslands krigföring i Ukraina. Men de framförs också av mer etablerade debattörer.

Att Nato genom avtalet kan stationera kärnvapen i Sverige har antytts av S-veteranen Maj-Britt Theorin. Ulf Bjereld, ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet har talat om ”en liten men ändå faktisk risk” för kärnvapen i Sverige. Att avtalet öppnar för kärnvapen sägs även i en riksdagsmotion av Miljöpartiets två ledamöterna Jabar Amin och Annika Lillemets.

– Det finns ingenting i avtalet som tvingar oss till det. Dessutom kan jag inte tänka mig att det finns något intresse hos någon av kärnvapenmakterna att kräva något slags kärnvapenlagring i Sverige, säger Peter Hultqvist.

– En annan myt som sprids är att vi skulle vara tvungna att stationera Natotrupper på svensk mark. Och att vi skulle tvingas till att ha baser. Det finns ingenting sådant i det här avtalet över huvudtaget.

En tredje myt, enligt Hultqvist, är att Natosoldater som begår brott här skulle ha immunitet.

– Det finns ingen straffrättslig befrielse i det här avtalet, utan det handlar om huruvida de ska dömas i Sverige eller i det land de kommer ifrån, säger han.

Under våren 2015 enades fem partier om att öka försvarsanslagen fram till 2020 då det är dags för ett nytt försvarsbeslut. Men sedan beslutet förra året har läget i omvärlden försämrats ytterligare.

Kan Sverige tvingas besluta om att satsa mer på försvaret redan innan 2020?

– Det viktigaste nu är att leverera det som riksdagen har beställt så att den militära förmågan blir verklighet. Det kräver oerhört mycket bara det.

I vinter har det saknats kängor till soldaterna. Är det inte ett systemfel?

– I vår satsning på basplattan ligger bland annat fältuniformer och det beställs ju 50.000 kängor, både vinter- och sommarkängor med leverans efter halvårsskiftet. Vi försöker utgå från den verklighet vi har. Försvarets materielverk har gjort den här beställningen och det är leveranstiden.

Regeringen har utsett Annika Nordgren Christensen att utreda en kombination av yrkesförsvar och värnplikt. När skulle någon sorts värnplikt bli aktuell?

– Vi kommer att föra diskussioner kontinuerligt med de andra partierna, både under utredningens gång och efter att utredningen är klar i höst. Även om aktiverandet av plikten är en regeringsfråga är det viktigt att det är förankrat i en bredare krets. Jag vill känna att det här är på fast mark. Jag hoppas att det ska bli innan mandatperiodens slut, alltså september 2018.

Detta händer under rikskonferensen i Sälen

• I 70 års tid har ledande företrädare för samhället diskuterat försvars- och säkerhetsfrågor vid Folk och försvars årliga rikskonferens, som i dag börjar i Sälen. Några axplock:

• Söndag. Utrikesminister Margot Wallström och Lettlands president Raimonds Vejonis talar.

• Måndag. Försvarsminister Peter Hultqvist, ÖB Micael Bydén och moderatledaren Anna Kinberg Batra talar. DN:s Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén deltar i en panel.

• Tisdag. KD-ledaren Ebba Busch Thor håller tal. Rikspolischefen Dan Eliasson deltar i en paneldebatt med bland annat DN:s kriminalreporter Lasse Wierup.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.