Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

PKU-register kan öppnas för polisen

Regeringen vill se över möjligheterna att använda det så kallade PKU-registret för ”brottsutredande ändamål”. Miljontals svenskar finns i forskningsregistret, som innehåller blodprover från alla som är födda 1975 eller senare.

I direktiven till utredaren står att denna ska analysera och lämna förslag om "användningen av vävnadsprover från PKU-biobanken och andra biobanker ska vara tillåten för utredning av allvarliga brott".

Frågan är kontroversiell. År 2003 ställdes saken på sin spets när dåvarande utrikesminister Anna Lindh mördades, då polisen lyckades identifiera mördaren Mijailo Mijailovic med hjälp av PKU-registret. Trots protester från hälso- och sjukvården hämtade polisen ett prov från registret.

Efter några år var det dags igen, när Västerbottenspolisen ville ha ut dna-prover från den misstänkte Hagamannen, något Karolinska universitetssjukhuset – där proverna förvaras – vägrade att gå med på.

Numera krävs ett domstolsbeslut för att få ut proverna.

– Men det har aldrig hänt att man tagit ut ett prov, inte sedan mordet på Anna Lindh, säger Lene Sörensen, biträdande PKU-biobanksansvarig.

PKU-biobanken är inget sökbart register. I fallet med Anna Lindhs mördare var det först när polisen hade namnet på en misstänkt som man fick användning av registret. Ur Mijailo Mijailovic PKU-prov tog man fram en dna-profil som sedan jämfördes med dna från mordvapnet – och fick träff.

Sedan dessa har proverna fått vara ifred. Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, blir därför förvånad över utredningen.

– Det finns en uppenbar risk att föräldrar väljer att inte ta proverna, något som i förlängningen kan resultera i att barn dör i onödan, säger han.

Mats Johansson, docent i medicinsk etik vid Lunds universitet, ser även han risker om polisen får tillgång till proverna.

– Sverige är ett registersamhälle, men det bygger på att vi litar på dessa register. Det här skulle kunna rubba hela det systemet, säger han.

Regeringen betonar att utredningen inte är klar och att inga beslut är fattade.

– Vi har inte satt ner foten i sak, säger justitieminister Morgan Johansson till TT.

Göran Hermerén, professor emeritus och ledamot i Statens medicin-etiska råd (Smer), tycker dock att syftet är tydligt.

– Man brukar inte sätta till en utredning om man inte tänker sig att utredningen ska resultera i något, säger han.

PKU-registret

PKU-registret syftar bland annat till att spåra i dagsläget 24 behandlingsbara sjukdomar som kan får allvarliga konsekvenser om de förblir oupptäckta. Ursprungssyftet var att spåra sjukdomen fenylketonuri (PKU), en ämnesomsättningssjukdom.

PKU-prov började tas redan 1965 för att diagnostisera ett antal medfödda sjukdomar för vilka det är viktigt att starta behandling tidigt.

Efter analyserna sparas proverna i en biobank, PKU-biobanken.

De prover som finns sparade är från dem som är födda 1 januari 1975 och senare.

Proverna började sparas för att man skulle kunna göra nya analyser om ett barn senare utvecklade sjukdom. Detta för att kunna förbättra och utveckla testen och även kunna lägga till nya sjukdomar.

PKU-provet tas på alla nyfödda i Sverige och är inget register med dna, men det går att utvinna dna ur ett PKU-prov.

Källa: Karolinska.se

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.