Klimatet

Det är inte några små anspråk han har. Men den ärrade miljöforskaren Lester Brown är heller ingen duvunge. I trettio år har han propagerat för en världsekonomi på naturens villkor. Nu är han rådgivare både till den indiska och den kinesiska ledningen och har Obama-kampanjens öra.

I sin nya bok har han räknat fram hur livet på jorden ska bli ekologiskt hållbart.

Och det är en rejäl nota han lägger fram. För en årlig kostnad av 190 miljarder dollar kan grundläggande sociala mål och ett återställande av jorden åstadkommas. Det kan låta som mycket pengar, men är bara knappt 10 procent av världens totala militärbudget.

I boken ges många talande exempel på hur förhållandevis lite pengar det ibland behövs för att åstadkomma genomgripande förändringar, inte minst i u-länderna. Gratis skolluncher, fria kondomer och pedagogiska dokusåpor kan förflytta berg.

De sociala målen - som rätten till skola, mödravård, familjeplanering och hälsovård - är nämligen en förutsättning för att naturen ska komma i balans. Utan drägliga livsvillkor i tredje världen kommer befolkningsexplosionen inte att kunna hejdas. Vilket omintetgör alla försök att skapa en hållbar utveckling, menar Lester Brown.

Ändå är det på klimatförändringarna han sätter sitt fokus.

- Eftersom klimathotet är så allvarligt och i slutändan drabbar alla så är det den viktigaste symbolfrågan, säger han.

Den första nödvändiga åtgärden blir därför att införa en global koldioxidskatt. Denna möjliggör en massiv satsning på förnybara energikällor.

- Vindkraften kommer att bli grundstommen i den nya energiförsörjningen. Den kommer att ersätta stenkolet som den viktigaste energikällan, säger han.

För att åstadkomma detta krävs en krigsliknande mobilisering. Ungefär som när president Roosevelt efter det japanska anfallet på Pearl Harbor 1941 bestämde att den amerikanska bilindustrin skulle ställas om för att producera flygplan, tanks och krigsfartyg.

- När presidenten väl hade satt ned foten gick det på några månader. I dag skulle många stillastående bilfabriker på samma sätt kunna ställas om för att producera vindkraftverk, konstaterar han.

För att understryka att detta inte bara är luftslott ger Lester Brown exempel på hur flera amerikanska oljebaroner nu gör massiva investeringar i vindkraft.

- Och oljeländer som Algeriet och Indonesien satsar nu oljepengar på solenergi och geotermisk energi.

Men parallellt med satsningen på förnybara energikällor måste det också till stora besparingar.

- Tänk om vi kunde göra oss kvitt glödlampan. En satsning på energisnålare teknik skulle minska belysningens andel av den globala elförbrukningen från 19 procent till 7 procent. Då skulle vi i ett slag klara oss utan en fjärdedel av världens alla kolkraftverk.

Ett tredje sätt att dämpa klimatförändringarna skulle vara att återskoga delar av jorden.

- Som läget är nu står avskogningen för en sjättedel av de totala globala koldioxidutsläppen. Om vi i stället satsade stort på trädplanteringar skulle skogarna kunna bli en kolsänka av nästan samma storlek, konstaterar Lester Brown.

Ett sådant megaprojekt beräknas kosta 20 miljarder dollar per år. Mycket pengar, men inte mer än vad världens militärer gör av med på en vecka.

Sammantaget beräknar Lester Brown att de klimatinsatser han föreslår kommer att minska de globala koldioxidutsläppen med cirka 80 procent fram till år 2020.

Men är det verkligen realistiskt?

- Det kanske inte är den mest troliga utvecklingen. Men det är den mest nödvändiga om vi ska klara av att förhindra att glaciärerna smälter och matkrisen växer bortom kontroll, säger Lester Brown, som hoppas att Barack Obama kan bli den typ av USA-president som vågar tänka stort där andra bara bromsar.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut