I ett internt säpo-PM från 1993 påpekades att säpo borde göra en plan för att "omhänderta medborgare som på grund av sin politiska aktivitet eller på annan grund bedöms utgöra ett hot mot rikets säkerhet", skriver Svenska Dagbladet.

- Det fanns ett sådant register på personer som var mycket utförligt. Där stod var personerna bodde, hur deras lägenheter såg ut, vilka kontakter de hade och vilka som skulle gripas, säger professor Alf W Johansson som varit ledamot i Säkerhetstjänstkommissionen.

Regeringen kände till planeringen och lät den fortgå ända in på 1990-talet, enligt SvD.

Säpos företrädare statspolisen började göra upp listorna 1952. 1962 fanns bara i Stockholm 217 personer registrerade. De skulle enligt planerna hämtas "i tidig morgonstund innan någon gått till sitt arbete".

Efter vänsterns frammarsch 1968 gjordes en ny landstäckande lista med 400 namn på personer med "en extremistisk vänsterinriktning som skulle gripas i ett hotande läge". 1982 hade listan minskat till 99 personer och 1993 bestod den av 45 namn, de flesta medlemmar i KPML(r).

På en annan lista, i säpos arkiv under rubriken "anställda SR/SVT", finns närmare 240 personer registrerade, skriver Göteborgs-Posten.

I ett 100-tal av fallen har registreringen skett med anledning av kontakter med öststatsbeskiktningar. Enligt kommissionen handlar det om journalister som förberett reportageresor. Registreringen var en "säkerhetsåtgärd inför en eventuell värvning". I 85 fall handlade det om personkontroller. Ytterligare ett antal personer på Sveriges Radio och SVT har registrerats på grund av kriminalitet, homosexualitet, alkohol- eller narkotikamissbruk. Vid deras namn finns också anteckningar om vänstersympatier.

Enligt kommissionen är huvudskälet till Säpos intresse för radio- och tv-anställda att de genom sina kända röster och ansikten skulle kunna missbruka sin förtroendeställning hos svenska folket.