Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Pluggande anses vara ”omanligt”

Smarta, sociala, allmänbildade, vältaliga och med goda skolresultat – så vill unga män på gymnasiet framstå. Men det får inte verka som om de anstränger sig – det anses ”omanligt”.

Råder det en antipluggkultur bland pojkar i Sverige och finns den även bland unga män från övre medelklass? Och hur hänger det ihop med unga mäns bild av hur en man ska vara?

Ann-Sofie Nyström har i sin nya doktorsavhandling försökt förstå varför unga män med höga ambitioner vill framstå som om de underpresterar i skolan – trots att de samtidigt beskriver skolan som ”tokviktig”.

– De unga manliga naturvetarna anser att de behöver andra resurser än det som betygsätts i skolan för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden – och där ingår bland annat att odla ett omfattande socialt umgänge, säger Ann-Sofie Nyström, filosofie doktor i sociologi.

Visst strävar många män efter höga betyg och yrken som läkare, jurister eller civilingenjörer. Men om de inte skulle få de högsta betygen så räknar de kallt med att ta sig in på högskolan via högskoleprovet alternativt plugga utomlands.

Hennes studie visar på ett mycket komplext samspel mellan lärare, flickor och pojkar i klassrummet – som drivs av underliggande normer om hur man ”tillåts vara” som kille eller tjej i den blandade gruppen inom klassen, inom den manliga gruppen och bland de unga kvinnorna.

Flickorna kan utan problem vara ambitiösa i sitt skolarbete – det anses normalt. För pojkarna är det viktigt bland klasskamraterna att framhålla att de inte ägnat särskilt mycket tid åt läxor eller pluggat till prov.

– Jag är rätt säkert på att de ibland underdriver sina studier. Och det skiljer sig åt hur de pratar om sina studier i grupp och hur de pratade enskilt med mig. För samtidigt är det viktigt att kunna mycket, vara smart och allmänbildad. Det ger hög status i klassen men det ska ske utan ansträngning, säger hon.

Och för killar är det viktigt att ha många kompisar, vara skickliga att argumentera och ha tillgång till många fester. Nästan alla intervjuade läser dagstidningar, både lokala och rikstidningar. Och en del läser om ny forskning på nätet, men det anses inte vara studier.

– Man resonerar att tjejer och killar som sitter hemma och pluggade för mycket anses lite korkade. De skulle inte få toppjobben; för att få dem måste man bygga sociala kontakter, säger Ann-Sofie Nyström.

Pojkarna i studien har en bild av sig själva som högpresterande och de bemöts av sina lärare som högpresterande. Flickorna tycker att pojkarna är naiva som tror att deras sociala kompetens skulle öppna så många dörrar efter skolan.

Flickorna ser sig också som högpresterande men de återkommer i intervjuerna till att det är självklart att de måste plugga eftersom de går på naturvetenskapliga programmet.

– Flickorna har en större tilltro till att jobba hårt i skolan och ta den mer formella vägen in i arbetslivet, säger Ann-Sofie Nyström.

Fakta om studien

Ann-Sofie Nyström, filosofie doktor i sociologi vid Uppsala universitet, har under ett halvårs tid observerat undervisningen i två klasser på en gymnasieskola i en svensk kommun.

Hon har även djupintervjuat såväl pojkar som flickor i klasserna både enskilt och i grupp. Fokus har legat på unga män på naturvetenskapligt program där majoriteten av pojkarna kommer från övre medelklass.

En av huvudfrågorna har varit: Hur kommer det sig att unga män i Sverige har betydligt lägre studie-resultat än unga kvinnor?

Forskning har tidigare gjorts på samma tema men då har det handlat om pojkar med en annan social bakgrund, från exempelvis glesbygd eller invandrartäta förorter.