Sverige

Polischef varnar studenter för att tipsa medier

En av landets högsta polischefer varnar polisstudenter för att berätta negativa saker om polisen för journalister. Redan första veckan på högskolan får eleverna lära sig av Karl Wallin, kanslichef på Rikspolisstyrelsen: ”Hitta inte på en massa tokigheter och beskriv organisationen som en organisation som inte fungerar.”
 

Solna, 29 augusti 2012. Det är studenternas tredje dag på polisutbildningen. I aulan lyssnar över hundra blivande poliser när Sveriges högsta polisledning ska berätta vad som förväntas av eleverna när de slutar sin utbildning.

Temat är ”polisens organisation och uppdrag”. Karl Wallin, rikspolischefens närmaste man och kanslichef på Rikspolisstyrelsen, har 1,5 timme på sig.

DN har tagit del av en ljudinspelning av föreläsningen – och det som sägs får studenter, högskoleledning och yttrandefrihetsexperter att reagera. I slutet av föreläsningen svarar Karl Wallin på en fråga om varför polisen får så mycket negativ publicitet i medier. Trots att det finns en grundlagsskyddad rättighet för myndighetsanställda att tipsa journalister om missförhållanden säger Karl Wallin:

”När media bara kritiserar svensk polis – faktiskt utan att de har rätt – då måste vi agera. Den breda allmänheten kan faktiskt tro att den här reportern som skriver det här har rätt. Det här kan faktiskt bli en bra signal till er. Se till att inte ni skjuter oss själva i foten”, säger Karl Wallin.

Han fortsätter: ”Hitta inte på en massa tokigheter och beskriv organisationen som en organisation som inte fungerar och att cheferna är fullständigt kass. Det enda som händer då är att media tacksamt suger åt sig”

Uttalandet är allvarligt, enligt Nils Funcke, expert på yttrandefrihetsfrågor och sekreterare i regeringens yttrandefrihetskommitté.

– Meddelarfriheten för poliser syftar just till att de ska kunna tala om för medier när någonting inte fungerar. Det han säger är synnerligen olämpligt, säger han.

Polisen har fått hård kritik för att det är lågt i tak inom organisationen, men ledningens officiella hållning har varit att alla ska kunna framföra sina synpunkter.

Ledningen på polishögskolan i Solna tar avstånd från den aktuella delen ur Karl Wallins föreläsning.

– Han hade kunnat uttrycka sig på ett mer nyanserat sätt. Det är olyckligt. Uttalandet ligger inte i vår anda om att vi ska vara öppna mot medier, säger Doris Högne Rydheim, rektor på Polishögskolan.

Karl Wallin berättar visserligen för studenterna att det finns en yttrandefrihet som innebär att polisanställda har rätt att kontakta medier. Men direkt efter säger han:

”Men om ni lämnar information som hela tiden bygger på att ni fullständigt okritiskt vräker ur er saker – då skapar det en grund för media att hantera det där. För mig handlar det hela tiden om att tänka att - om jag säger det här – vad får det för effekter?”

DN konfronterar Karl Wallin med ljudinspelningen och ber honom utveckla sitt resonemang.

– I media förekommer det ibland artiklar som inte är kritiskt granskade av den som framfört det. Det händer ibland att det som stått i en artikel inte har stämt. Det jag uppmanar eleverna är att man ska tänka efter innan man uttalar sig i media.

Vad menar du med att poliser inte ska beskriva en organisation som inte fungerar?

– Man ska inte beskriva en organisation på annat sätt än att det är saklighet i det man beskriver. Om du beskriver en organisation som inte fungerar, men detta inte har sakskäl bakom sig, skapar man en situation där organisationen blir lidande för någonting som inte är sakligt underbyggt.

Tycker du själv att du uttryckte dig klumpigt?

– Jag borde kanske ha varit tydligare eftersom jag själv står för att man ska säga vad man tycker och tänker. När du läser upp det för mig kan jag tycka att jag borde ha förklarat det ytterligare.

Polisforskaren Stefan Holgersson är överraskad över ljudinspelningen.

– Det är förvånansvärt att en så hög chef – efter all debatt – ändå går ut och säger så här till dem som är nya i organisationen, säger han.

I ljudinspelningen kommenterar Karl Wallin även det faktum att polisen inte löser fler av de anmälda brotten, trots kraftigt resurstillskott:

”Vi lagför färre personer i dag med 20 000 medarbetare än vad vi gjorde med 17 000 medarbetare. Det är faktiskt lite problematiskt att bortförklara. Det är jättesvårt”, säger han.

Han uppmanar sedan poliserna:

”När ni går ut er utbildning. Gå ut och gör ett antal fuppar (slang för färdigställande av förundersökningar, red.anm), gör ett antal blås, kläm dit ett antal – inom citationstecken – busar.”

– Jag visste att polisen var fixerad vid statistik, men inte att till och med högsta polisledningen jagar pinnar. Föreläsningen var märklig, i synnerhet hans uttalande om att vi ska vara försiktiga med att tipsa medier om brister i organisationen, säger en polisstudent som vill vara anonym.

Fakta. Så säger lagen

• Utan tips från allmänheten skulle många missför­hållanden aldrig avslöjas.
• Enligt grundlagen har alla myndighetsanställda i Sverige meddelarfrihet, vilket innebär en rättighet att tipsa journalister.
• Myndigheten eller chefer får inte ­efterforska vem som tipsat.

DN

Fakta. Miljarder till rättsväsendet

20 000 poliser finns det nu i landet sedan regeringen de senaste åren genomfört en av de största ­satsningarna på rättsväsendet någonsin.


Statens anslag har ökat med fyra miljarder kronor sedan 2006 och i regeringens höstbudget läggs ­ytterligare en och en halv miljard kronor på rättsväsendet.


Ändå löser inte polisen fler av de anmälda brotten.


Samtidigt har den fått kritik för att det är för lågt i tak och att polisledningen fokuserar för mycket på statistiska mål.

DN