Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Polisen chanslös när bedrägerier ökar lavinartat

Antalet internetbedrägerier har ökat lavin­artat sedan 2006. Men 90 procent av brotten klaras aldrig upp och polisens resurser räcker inte till för att följa med i utvecklingen.

Samtidigt som nätet blivit en allt naturligare del i vardagen har också antalet internetbedrägerier ökat kraftigt. Sedan 2006 har antalet anmälda internetbedrägerier ökat med över 750 procent enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Statistiken baseras på en sammanställning av brottsrubriceringarna ”datorbedrägeri” och ”bedrägeri med hjälp av internet”.

– Vi har alltid vetat att bedrägerierna kommer att öka i takt med internetanvändningen. I stort sett allt vi gör går numera via internet och det är först nu som vi från polisens sida börjat arbeta strukturerat med den här typen av brott, säger Anders Olofsson på Nationellt bedrägericentrum (NBC).

Som DN tidigare rapporterat ­leder en överväldigande majoritet av de anmälda IT-brotten aldrig till åtal – och internetbedrägerier är inget undantag – de flesta gärningsmännen går fria. 90 procent av internetbedrägerierna som anmäldes under 2013 förblev olösta, enligt BRÅ:s årsrapport från 2013. Men samtidigt ökade antalet uppklarade brott med åtta procent.

– Brotten ökar fortare än vi hinner med. En lugn dag kommer det in 100 anmälningar om internetbedrägerier här i Stockholm. Vi blir hela tiden mer effektiva och klarar upp fler brott, men resurserna räcker inte till på långa vägar. På många platser i landet sitter det bara en person som ska ansvara för alla bedrägerier i det området, ­säger Anders Olofsson.

Många gånger vet polisen vem gärningsmannen är utan att kunna ställa personen inför rätta. Bevisbördan för bedrägeribrott är hög och det räcker inte alltid med att veta vilket konto pengarna överförts till eller gärningsmannens ip-nummer. I snitt anmäldes 160 fall av internetbedrägeri varje dag under 2013.

– Jag vill inte säga att bevisbördan är för tung för så fungerar det i ett rättssamhälle – vi ska hellre fria än fälla – men det är väldigt frustrerande, säger Anders Olofsson.

I september 2013 startade polisen Nationellt bedrägericentrum som ligger under Stockholmspolisen, men ska fungera som en sambandscentral för bedrägeribrott över hela Sverige.

– Vi befinner oss fortfarande i uppstartsfasen, men tanken är att vi ska underlätta samarbetet och arbeta förebyggande mot bedrägerier i alla former, säger Anders Olofsson.

Anders Olofsson har gjort en unik sammanställning av statistiken och kan nu visa att den vanligaste typen av internetbedrägeri är kortbedrägeri tätt följt av id-kapning och annonsbedrägerier.

– Sammanställningen gör att vi tydligare kan se vad som ryms inom de här brottskoderna. Det kommer hjälpa oss veta hur vi ska arbeta mer inriktat och se vilka insatser som ger resultat så vi kan fokusera ansträngningarna, säger han.

Trots att antalet anmälningar om internetbedrägeri ökat kraftigt de senaste åren så är mörkertalet fortfarande stort för vissa typer av bedrägeri.

– Vi tror att ”Microsoftbedrägerier” har ett gigantiskt mörkertal där en enstaka procent anmäler brottet. Sedan har så kallade romansbedrägerier också ett stort mörkertal eftersom de drabbade ofta mår dåligt för att de blivit ­lurade, säger Anders Olofsson.

Ett stort antal internetbedrägerier utförs av gärningsmän som befinner sig utomlands när brotten begås och det försvårar utredningarna ytterligare. Enligt Anders Olofsson ligger också olika former av organiserad brottslighet bakom en stor del av internetbedrägerierna.

– Det kommer krävas betydligt bättre internationellt samarbete för att stoppa den här typen av ­brottslighet, säger Anders Olofsson.

Polisens tips för att undvika bedragare

Håll koll på ditt kort så ingen kan komma åt de synliga uppgifterna. Se till att du kan låsa kortet för internetköp och internationella betalningar.

E-posttjänster som Kivra och Min Myndighetspost ger indikation om någon använder dina personuppgifter.

Lämna aldrig ut konto- och kortuppgifter. Var mycket restriktiv med att klicka på länkar om du inte är absolut säker på avsändaren.

Använd endast mycket säkra inloggningar till e-post och sociala medier. De utgör ofta nyckeln till din person.

Betala inte i förskott direkt till säljaren.

Använd säkra betalningssätt.

Ring tillbaka efter att själv ha kollat säljarens telefon­nummer.