Myndigheten vill få en totalbild över problemen med resursbrist.

Polisen känner inte till hur många larm som de aldrig utför på grund av resursbrist.
Rikspolisstyrelsen anser att DN:s uppgifter om att över 6 000 larm lades ned under första halvåret i år är anmärkningsvärda och tillsätter därför en granskning av fallen.

– Vi vill veta vad det är för uppdrag vi inte har genomfört så att dessa polismyndigheter exempelvis kan få mer resurser. Det är naturligtvis allvarligt med sådana här fall, säger Per Engström, sektionschef på polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen.

När DN granskade fallen fick vi hjälp av en källa som tog fram internt material från polisens händelsesystem. De missade larmen är sådana som polisoperatörna anser att man borde ha ryckt ut på – men inte haft tid.

DN begärde därefter ut en stor mängd händelserapporter från polismyndigheterna ute i landet där ärendena beskrivs i detalj.

– Vi har ibland svårt att få in underlag – det är ofta tidskrävande arbete. Vi kommer att prata med en samordningsgrupp som arbetar med rutinfrågor. Vi kommer träffa dem inom en snar framtid. Vi ska titta på länskommunikationscentralernas rutiner, säger Per Engström.

Vad händer sedan?

– Med anledning av detta kommer vi att kontakta länspolismästarna med en skrivelse under veckan. Vi vill att de ser över sin verksamhet.

Vilka fall är extra allvarliga?

– Det är fall som är helt uppenbara, där exempelvis tjänstefel har begåtts.

Justitieminister Beatrice Ask (M) har inte velat ställa upp för en intervju, men lämnar skriftliga kommentarer. Hon betonar att polisen har fått ett ökat anslag i statsbudgeten:

– Även om resursförstärkningarna har börjat synas i verksamhetsresultaten motsvarar förbättringarna ännu inte de kraftiga förstärkningarna. Regeringen följer noga polisens arbete för att säkerställa att de tilldelade resurserna används ändamålsenligt, skriver Beatrice Ask i ett mejl.