Sverige

Polisen gav direktiv om att undvika hudfärg

Signalement på brottslingar ska inte rapporteras för att undvika kritik mot polisen att vara rasistisk. Det visar ett dokument som SvD tagit del av.

Det var i september 2015 som polisens presschef i Stockholm, Varg Gyllander, och presstalespersonen Carina Skagerlind skickade ut ett internt brev om hur polisen skulle berätta om brottsmisstänkta och brottsoffer.

”Kritik framförs ibland mot polisens rapportering kring människors hudfärg. Det uppfattas som rasistiskt. Då polisen inte är rasistisk och heller inte ska uppfattas så, så gäller från och med nu instruktionerna nedan”, står det i brevet enligt SvD.

– Detta var något vi har diskuterat vid olika möten under en tid och det vi kom fram till var att polisen inte slentrianmässigt skulle publicera etnicitet eller hudfärg på en person på vår webbplats utom när det gäller grova brott, och då ska det vara relevant, säger Varg Gyllander till DN.

– Det måste finnas ett syfte med att beskriva en person på det sättet.

I brevet skriver de två bland annat att de är medvetna om att polisen ibland kritiseras för att vara rasistisk då man rapporterat om en persons hudfärg, skriver SvD.

– Att i våra notiser peka ut människors härkomst är oftast inte relevant, säger Varg Gyllander.

Enligt Varg Gyllander har det inte någon effekt när det gäller att få in tips då det gäller så kallad vardagsbrottslighet.

– Det har inte visat sig ha en effekt på uppklarningen av brott. Det här är inget jag kan leda i bevis utan det är när jag samtalat med en lång rad poliser som den bilden kommer fram.

Nu har ni gått från att tidigare ha publicerat beskrivningar av personers utseende och bakgrund till att inte göra det. Hur kan det upplevas?

– Nu får vi kritik för att vi inte skriver ut det, tidigare fick kritik för att vi gjorde det. Personligen tycker jag att de nya reglerna är bra, säger han.

Varg Gyllander förnekar för såväl SvD som DN att det skulle finnas någon koppling mellan brevet och övergreppen på ungdomsfestivalen i Stockholm.

– Det är att blanda ihop två saker. Vi gjorde ett misstag när vi inte kommenterade festivalen och det som hände där. Men även om vi hade gjort det så skulle vi aldrig ha rapporterat vilken etnisk tillhörighet som de inblandade hade, säger han.

– De båda sakerna hänger inte ihop.

Om jag som journalist vill veta vilken etnisk bakgrund en person har, kan jag få svar på det då?

– Det finns inga instruktioner om att inte lämna ut sådana uppgifter till journalister. Men att helt utan skäl berättar varifrån folk kommer när det gäller brottslighet, det är många med mig kritiska mot. Och vi ska inte slentrianmässigt publicera sådant på vår webbplats.

– Vi ska arbeta på samma sätt som journalister gör när det gäller de pressetiska reglerna.

Punkt 10 i de pressetiska reglerna som massmedier i Sverige har förbundet sig att arbeta efter lyder: ”Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande.”