Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

”Polisen har varit för fokuserad på siffror”

Så långt som till rättegång kommer många av fallen aldrig – och en del kodas om på vägen.
Så långt som till rättegång kommer många av fallen aldrig – och en del kodas om på vägen. Foto: Tomas LePrince/KVP/TT

”Det är klart att det inte får vara så att man ägnar sig åt att frisera sanningen, eller omkoda brottslighet för att framstå i bättre dager. Det är ingenting värt. Tvärtom riskerar man då att inte vidta rätt åtgärder.”

Det säger inrikesminister Anders Ygeman till DN med anledning av de anklagelser om att brottsstatistiken manipulerats som DN redovisade på ledarplats i måndagens tidning.

Biträdande regionpolischefen i Region Syd, Jarl Holmström, säger att det har funnits en tendens att vara alltför kvantitativ i sättet att redovisa polisens arbete:

– Efter de granskningarna, som initierades av polisen, har vi gått vidare och gjort uppföljande granskningar under 2014. Och det är betydligt bättre resultat i dag, Vi har också i dag gått igenom 150 av de totalt 363 ärenden om nedläggningsbeslut som fattats av den polisära förundersökningsledaren för relationsbrott, och inget av dessa ärenden har lagts ned eller kodats om omotiverat. Vi har gått från kvantitativa mål till kvalitativa mått och till ett medborgarperspektiv, säger Jarl Holmström.

Jarl Holmström sitter i polisens nationella ledningsgrupp, och han säger att hans bild är att situationen i landet stort är likartad den i Skåne: att polisen gått från kvantitativa mål till kvalitativa.

Inrikesminister Anders Ygeman konstaterar att om siffermålet har blivit viktigare än själva verksamheten är man ute på farlig is:

– Jag tror att det funnits en osund sifferfixering inom polisen som byggt på det man kallar "new public management", där allt ska mätas, vägas och kontrolleras. Det viktigaste måste vara grunduppgiften, att öka människors trygghet, minska brottsligheten och att lösa brott. Driver man detaljer och resultatstyrning för långt riskerar man att få sådana här effekter, säger Ander Ygeman.

Läs mer: Hanne Kjöller: När polisen blir bedragare

Han säger att regeringen har vidtagit åtgärder för att komma bort från pinnräknandet.

– Det första är att vi har avskaffat "new public management" i regleringsbrevet för polisen, och polisen får i uppdrag att återkomma med förslag till styrmodeller. Och det handlar nu i högre grad om att den lokala brottsligheten ska avgöra vilka polisinsatser man får, snarare än siffermål satta av regering och riksdag i Stockholm.

Enligt Hans Klette, professor emeritus i straffrätt, kan fall där polisen inte vidtagit relevanta utredningsåtgärder drivas i domstol:

– Sverige har skrivit på Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Den innebär att Sverige är skyldigt att skaffa fram ekonomiska resurser, och att ha en effektiv lagstiftning för att leva upp till de rättigheterna.

Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag. Den som anser att staten kränkt hans eller hennes rättigheter enligt konventionen ska i första hand vända sig till en svensk domstol för att få prövat om en kränkning skett och kan i sista hand gå vidare till Europadomstolen i Strasbourg.

– Någon organisation borde med ett konkret fall gå till svensk domstol och visa att polisen inte lagt ned de resurser den är skyldig att sätta in, säger Hans Klette.

Viljan att driva ett fall av polisiär försummelse enligt Europakonventionen finns hos exempelvis Tryggare Sverige, en partipolitisk obunden stiftelse, som arbetar för att säkerställa hjälp till brottsdrabbade och att de ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.

– Vi har tidigare drivit enskilda fall väldigt långt, och vi kan absolut tänka oss att driva ett sådant fall, säger organisationens generalsekreterare Magnus Lindgren.

Han pekar på att den riktigt allvarliga konsekvensen av de missförhållanden måndagens artikel aktualiserar frågan om vem eller vilka som får de brott de utsätts för utredda.

– Svaret är att ingen vet, säger Magnus Lindgren.

– När det gäller försvarsfrågor har det varit självklart att prata i termer av förmåga, men det har vi inte gjort när det gäller frågor om brott och trygghet. Och därför vet vi inte om rättsstaten har den förmåga som krävs eller inte, säger Magnus Lindgren.

Bakgrund.

DN:s Hanne Kjöller redovisade på ledarplats i måndagens DN siffror från polisforskaren Stefen Holgersson och en egen granskning av delar av det materialet.

För tre år sedan fick Skånepolisen i uppdrag att granska hur många relationsbrott som lagts ned av en polisiär förundersökningsledare. Granskningen visade att nära hälften av de 191 granskade ärendena inte utretts ordentligt. I vart fjärde fall skulle förundersökningen ha letts av en åklagare.

Där framkom också att i vart femte relationsbrottsärende hade anmälningarna omkodats och fått en ny brottsrubricering i samband med att det lades ned. I praktiken innebär det att polisen systematiskt manipulerat statistiken om anmälda brott, genom att till exempel göra en anmäld misstänkt våldtäkt till ett ofredande, ett brott som kan avskrivas av polisen.