Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Polisen hemlighåller fakta om sitt flyktingarbete

Polisen vägrar berätta hur stora resurser som går åt till att hantera flyktingvågen och den alltmer spända situationen på många asylboenden. Utredningar om våld, hot och andra brott kodas med siffran ”291” och hemlighålls för massmedia.

”Ingenting ska ut”, står det i ett internt direktiv som DN läst.

Höstens och vinterns kraftigt ökade asylmottagande innebär stora påfrestningar för svensk polis. Sedan fyra månader avsätter alla regioner personal till Alma, den jättelika insats som leds av Nationella operativa avdelningen, Noa, och rör allt från gräns- och utlänningskontroll till ordning, säkerhet och brottsbekämpning.

En tidskrävande uppgift är att rycka ut på larm om våld, hot, mordbränder och andra brott på Migrationsverkets boenden. Redan den 26 oktober 2015 hade dessa problem blivit så omfattande att Noa införde en särskild så kallad relationskod för alla ärenden ”som berör migrantsituationen”.

Varje anmälan där målsäganden, den misstänkte eller en förhörsperson är migrant måste nu märkas med den särskilda koden ”291”. Detsamma gäller brott eller händelser kopplade till platser eller fastigheter som är aktuella i sammanhang kring flyktingmottagande.

Trots att polisen härmed har en ständigt uppdaterad bild av säkerhetsläget för de i dag cirka 157.800 asylsökande ges ingen information till massmedia.

– Polismyndigheten gör bedömningen att uppgifterna är arbetsmaterial, säger pressekreterare Stephan Ray.

Bedömningen är, enligt honom, extraordinär.

– Det är ovanligt, normalt brukar det inte vara några problem när journalister begär ut uppgifter om anmälningar eller händelserapporter.

 

Polismyndigheten gör bedömningen att uppgifterna är arbetsmaterial.

 

DN har läst ett internt direktiv till polisens kommunikatörer. I handlingen, som aldrig diarieförts, står följande:

”Angående resurskod 291 som blivit känd för media. Koden används som arbetsmaterial för den dagliga lägesbilden. Den dagliga lägesbilden är hemligstämplad varför det som står där inte ska lämnas ut /.../ Ingenting ska ut i pappersväg gällande Alma-kommenderingen så länge den pågår.”

Sekretessbeslutet har fattats av kommissarie Håkan Nilsson vid polisens avdelning för krisberedskap. Motiveringen är att 291-koden ”innehåller vissa uppgifter som hänför sig till verksamhet för att förebygga brott och det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas av om dessa uppgifter röjs”.

– Det finns ingen anledning att kommentera detta ytterligare, svarar Håkan Nilsson på fråga om hur han resonerat.

På vilket sätt skulle arbetet skadas av en statistisk uppgift om antalet anmälningar?

– Det står ju i beslutet.

Flera av polisens cirka 200 kommunikatörer har till DN uttryckt oförståelse inför den stränga sekretessen.

– Vi tvingas hänvisa till ett beslut som vi inte begriper, säger en person med trettio år i yrket.

– Att kalla siffrorna för arbetsmaterial är heltokigt. Vi är en myndighet och ska redovisa fakta, punkt slut, säger en annan källa.

Uppgifter om brott och andra incidenter är inte det enda som sekretessbelagts. Även antalet arbetstimmar som Alma hittills krävt är hemligt. Som DN tidigare berättat har i princip alla verksamheter fått skjuta till resurser – från utryckning och brottsförebyggande till telefonavlyssning, brottsplatsundersökning och utredning.

”Uppgifterna ingår i ett pågående ärende och är av betydelse för det fortsatta arbetet i kommenderingen med bedömning av fortsatta förstärkningar och personal”, skriver stabschef Kenneth Edholt och nekar DN att ta del av tidsredovisningen.

Polisen ger över huvud taget inte ut ett enda av de beslut som fattats inom ramen för Alma. I stället för att, som normalt, pröva varje enskilt beslutsprotokoll meddelar Kenneth Edholt att uppgifterna är sekretessbelagda i dess helhet.

– Så länge Alma pågår lämnar vi inte ut någonting, säger han.

Källor inom polisen talar om en oroväckande mörkläggning.

– Situationen börjar bli farlig. Allt som snuddar vid invandringsfrågan ska hållas hemligt och min enda slutsats är att man av något slags politiska skäl inte vågar visa verkligheten som den är, säger en anställd på polisens kommunikationsavdelning.

Inom Noa tar man kritiken med ro.

– Vi är helt opolitiska, det har ingen relevans alls, svarar kommissarie Håkan Nilsson.

DN:s uppgifter väcker reaktioner även utanför polishuset.

– Det här är det nya normalläget och myndigheten måste tydligt förklara varför man nedprioriterar annat än Alma, säger polisfackets ordförande Lena Nitz.

– Det är fullständigt bisarrt att påstå att övergripande statistik skulle skada polisens arbete, säger Nils Funcke, expert på offentlighetsfrågor.

Fakta. Insats Alma

• Den 8 september 2015 beslutade Nationella operativa avdelningen (Noa) om en så kallad särskild händelse med anledning av det snabbt stigande antalet asylsökande.

• Inledningsvis avdelades stora polisstyrkor till färjelägen, järnvägsstationer och andra platser för att trygga ordning och säkerhet samt att utföra särskilda utlänningskontroller.

• Sedan asyltalen sjunkit rör arbetet främst id-kontroller vid Öresundsbron och ordning och trygghet vid Migrationsverkets boenden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.