– Gärningsmannen har skjutit för att allvarligt skada 15-åringen, troligen för att döda honom, säger Börje Sjöholm, ope­rativ chef för länskriminalen i Malmö.

Det var alltså inga vådaskott som träffade 15-åringen strax efter midnatt på nyårsafton. Pojken trängdes in i hörnet på en portuppgång och hade ingen chans att undkomma. Han träffades av flera skott, ett i huvudet och minst ett i bröstet. Polisen har hittat patronhylsorna på platsen, men har i övrigt inga spår efter förövaren.

Det här är det femte mordet i Malmö sedan den 24 november. Utöver skjutningarna har även en person knivmördats.

– Jag har aldrig varit med om något liknande, säger Börje Sjöholm. Vi har fått en utveckling med bristande respekt för människoliv och ett våld som saknar alla proportioner.

Nu har Malmöpolisen bett Rikskriminalen om ytterligare hjälp för att lösa alla mord.

Börje Sjöholm säger att en orsak till de många morden är den stora mängd illegala vapen som finns i Malmö.

– Domstolarna ser alldeles för milt på olaga vapeninnehav. En man som påträffades med en kalasjnikov fick bara fyra månaders fängelse. Domstolen ansåg att det var en förmildrande omständighet att han sade sig behöva den för att försvara sig med. Det borde i stället ha varit en försvårande omständighet och han borde dömts för grovt vapenbrott.

Maxstraffet för grovt vapenbrott är fyra års fängelse.

– Domstolarna måste ta hänsyn till i vilket sammanhang ett vapen påträffas när man bestämmer påföljden. I Danmark ökar man straffet med 50 procent om ett vapen hittas i gängmiljö.

Kvarteret i Rosengård där mordet på 15-åringen skedde låg nästan öde under måndagens förmiddag. En kusin till pojken kom förbi för att hälsa på sin mormor.

– Jag har fått veta att det var två personer som sköt mot min kusin, säger flickan. Men ingen tycks veta varför.

Patrik Holmgren bor i porten bredvid.

– Det var en tragisk händelse, men jag är inte förvånad. Det händer så mycket här hela tiden.

Från grannhuset kommer en fyrabarnsfar ut för att låta ett av barnen fyra av de sista nyårsraketerna.

– Pojken var ju bara barnet och hade hela livet framför sig och efter det som hände tänker jag förstås på mina egna. Dagen efter mordet var det några grabbar här som gick och viftade med sina pistoler och sköt i luften. Jag har bott här i 20 år, men nu tänker jag flytta.

Klockan två på eftermiddagen hölls en liten manifestation till minne av den döde pojken. Några kamrater lade ner blommor och Malin Svala tände ett ljus. Hon var granne med 15-åringen, som inte bodde i kvarteren där han sköts.

Vad tänker du om det som hänt?

– Vad ska man tänka? Packa och flytta?