Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Polisen lät bli att redovisa sitt dåliga resultat

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Polisen berättade inte om den försämrade brottsuppklaringen i sin årsredovisning. Det framgår av en granskning av Riksrevisionen, som kritiserar Polismyndigheten för ha varit ”onyanserad”.

Dagens Nyheter avslöjade nyligen att polisen klarar upp allt färre brott. Uppklaringen var ifjol den lägsta på 16 år. Dessutom tar det nu längre tid än tidigare för polisen att rycka ut på akuta 112-larm.

Uppgifterna blev kända först när DN skrev om problematiken. I fredags kommenterade rikspolischefen Dan Eliasson det allvarliga läget i polisorganisationen. På en fråga om vilka faktorer som är allvarligast pekade han ut just uppklaringen och den operativa förmågan som två av tre huvudpunkter:

– Tre faktorer: de vikande utredningsresultaten, den operativa förmågan som har brister samt arbetsmiljön och förutsättningarna för våra anställda, sade Dan Eliasson.

Sveriges myndigheter upprättar varje år en årsredovisning där de är skyldiga att beskriva sina verksamhetsresultat. Polisens årsredovisning är på 144 sidor. DN kan nu visa att polisen har underlåtit att berätta om den försämrade uppklaringen och allt längre utryckningstider. Det framgår av den revisionsrapport som Riksrevisionen genomfört där den granskat Polismyndighetens årsredovisning. Enligt Riksrevisionen är bedömningen av brottsutredningsverksamheten ”för onyanserad”.

LÄS MER: Ewa Stenberg: Polis i kris går med överskott

Polisen skriver i sin årsredovisning att resultatet för utredningsverksamheten har varit oförändrad. Det beror, enligt Riksrevisionen, på att polisen använder ett nytt sätt att ta fram statistiken. När Riksrevisionen gjorde egna beräkningar visade det sig att brottsuppklaringen, precis som DN har skrivit, har minskat.

Man påstår att utredningsresultaten är oförändrade. I själva verket har de minskat.

– Givet den bakgrundsinformation som vi hade vid det tillfälle när vi granskade årsredovisningen så gjorde vi bedömningen att vi borde granska om resultatredovisningen gav en rättvisande bild, säger Kent Gustafsson, revisor på Riksrevisionen.

Här är ytterligare två utdrag från Riksrevisionens kritiska rapport:

• ”För ingripandeverksamheten saknas en resultatbedömning. De uppgifter som redovisas är inte resultat utan snarare inflödesuppgifter i form av inkomna 112-samtal och upprättade händelserapporter. Polismyndigheten redovisar till exempel inte hur många ingripanden som görs eller hur lång tid det tog från inkomna samtal/registrerad händelserapport till ingripande.”

• ”Polismyndigheten uppger att migrantsituationen och terrorhoten har påverkat verksamheten och då särskilt ingripandeverksamheten. I avsnittet om ingripandeverksamheten framgår dock inte hur verksamheten eller resultatet mer konkret har påverkats.”

Revisionsberättelsen är inte ”ren”, vilket är en revisionsterm som innebär att myndigheten inte anses ha beskrivit sin verksamhet på ett tillfredsställande sätt.

Polismyndigheten har avböjt att kommentera uppgifterna. Malin Näfver, pressekreterare på polisen, hänvisar till ett svar som lämnades till Riksrevisionen i juni. I svaret står det att polisen följer de krav som finns i sitt regleringsbrev. De skriver samtidigt att myndigheten avser att utveckla redovisningen.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz har läst Riksrevisionens rapport. Hon riktar nu stark kritik mot Polismyndigheten:

– Det är en allvarlig och iögonfallande kritik som framkommer i Riksrevisionens rapport, säger hon.

– Man påstår att utredningsresultaten är oförändrade. I själva verket har de minskat. Myndigheten använder sig uppenbarligen av dubbel bokföring och redovisar överdrivet optimistiska siffror, säger Lena Nitz vidare.

Detta har hänt.

DN har i en serie artiklar granskat vad som hänt sedan polisens omorganisation den 1 januari 2015.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.