En aggressiv man som misshandlade sin psykiater.
En amfetaminist som rånade en guldbutik, beväpnad med kofot.
En villainbrottstjuv.
En förortskille som försökte stjäla dagskassan från en Ica-butik.
En gammal rånare som hörde röster och tvingade sin sjuka mor att sitta i ett badkar med kallt vatten sedan han misshandlat henne.
Det är några av de 149 personer som Stockholmspolisen ställt in siktet på i kampen mot den grova, organiserade brottsligheten under projekt Nova, visar DN:s granskning. Fängelsedomarna mot männen ingår nu i de siffror som polisledningen redovisat för polisstyrelsen som bevis på att Nova tvingat tillbaka länets tyngsta kriminella.
Men en jämförelse med Novas ursprungliga handlingsplan visar att de fem fallen stämmer dåligt in på de kriterier som skulle gälla. I första hand var det nämligen ledargestalter och förebilder inom organiserad kriminalitet som skulle jagas. Avsikten: att avskräcka unga som riskerade att dras in i kriminella nätverk.
Planen angav också att de 149 personerna skulle uppfylla EU:s definition på organiserad brottslighet. Denna talar bland annat om "samarbete mellan fler än två personer", "lång eller obegränsad utsträckning i tiden", "allvarliga kriminella handlingar" och "strävan efter vinning och/eller makt".
DN:s genomgång visar att de ovanstående fem männen inte är de enda som avviker från de kriterier som ställdes upp. I själva verket är det bara en handfull av de 21 personer, som dömts till ett års fängelse eller mer, efter utredning av Stockholmspolisen under den aktuella tiden, som tillhör den organiserade brottslighetens övre skikt.
Ett av undantagen är en 32-åring från Norsborg som i fjol dömdes till 13 års fängelse för cannabissmuggling. Andra utgörs av en skara rånare som fällts för inblandning i olika kupper.
Resten, ett femtontal personer, kan beskrivas som mer eller mindre grova återfallsbrottslingar utan ledarstatus och utan koppling till något framträdande nätverk.
Samtidigt har en mängd andra personer, som ofta utpekats som styrande inom Stockholms undre värld, sluppit uppmärksamhet under Novaprojektet. Bland de 149 som skulle punktmarkeras saknas flera kategorier av tunga kriminella:
Ett exempel är det växande antalet medlemmar inom mc-gängen Hells Angels och Bandidos, som enligt Rikskriminalen sedan länge tillhör de dominerande inom svensk organiserad brottslighet. Ett annat exempel är personerna inom det ex-jugoslaviska nätverk som kopplas till cigarrettsmuggling, vapenhandel och narkotika. Ett tredje är den grupp som tidigare kallades "Uppsalaligan" och som fortfarande anses vara en maktfaktor inom såväl våldsbrott som ekonomisk kriminalitet. Slutligen saknas även ett antal framträdande namn inom den så kallade "krogmaffian", personer som misstänks ha investerat brottspengar i restauranger och nattklubbar.Flera poliser som DN pratat med ifrågasätter Novas påstådda effekt på Stockholms organiserade brottslighet. De 149 personerna har valts ut på för dålig grund, enligt polismännen som menar att det skulle skada deras yrkeskarriär att låta sig citeras med namn.
- Hells Angels finns ju med på ett hörn överallt i dag, de är som en bläckfisk med massa armar. Att säga att man ska bekämpa organiserad brottslighet utan att intressera sig för dem är ett skämt, säger en polisman med högt kvalificerad tjänst.
- Ledningen får det att se ut som att vi jobbar riktat. Men i själva verket griper vi ofta bara dem som vi hade tagit även utan något projekt. I mina ögon är Nova bara en pappersprodukt, säger en annan.
Kriminalinspektör Anders Lindberg på länskriminalen, som haft i uppdrag att utvärdera Nova, är bekant med tongångarna.
- Visst kan man fråga sig vad som hade hänt utan projektet. Det kanske hade gripits nästan lika många ändå. Fast det vet vi inte eftersom vi inte haft någon modell för att mäta detta, säger Anders Lindberg.
Förklaringen till att just dessa 149 personer valts ut är enkel: alla lokala polisdistrikt runtom i Stockholm fick sätta upp sina "värstingar". Den centrala kriminalunderrättelsenheten, där ett stort antal poliser på heltid kartlägger Stockholms kriminella nätverk, bidrog endast marginellt och gjorde ingen kvalitetssäkring.
Men frågan är om de lokala distrikten, vars underrättelseverksamhet är begränsad, hade förmåga att identifiera ledarna inom den grövsta brottsligheten. Så här svarar länskriminalchef Leif Jennekvist, som lett Novaprojektet:
- Det viktiga var att få en stark lokal förankring i projektet. Då skulle inte vi som sitter centralt censurera några namn.
Att i efterhand lägga till personer från kända grupperingar på listan var heller inte aktuellt.
- Det skulle ha gjort listan alldeles för lång. Dessutom tittar vi redan på de här grupperna i andra projekt, förklarar Jennekvist.
Att domar inte stämmer in på Novaprojektets ursprungliga kriterier vill Leif Jennekvist inte ställa upp på - inte ens i fallet inledningvis med den före detta rånare som plågade sin mamma under en psykos.
- Han är ju Novamarkerad och domen ligger rätt i tiden, menar Jennekvist och avslöjar att Novaledningen efter en tid dessutom slopade EU:s definition på organiserad brottslighet eftersom den ansågs för svår att använda.
Inom Nackapolisen, som utredde den misshandelsdömde ex-rånaren, är man tveksam till om mannen verkligen skulle ha stått med på listan. Inte minst eftersom det gått tio år sedan han senast dömts för rån.
- Det finns nog argument för att han inte skulle ha tagits med, säger utredningschef Jan Ullén.
Vilket stöd har då Jennekvists påstående att Stockholmspolisen, parallellt med Nova, gjort satsningar mot kriminalitet relaterad till mc-gäng, exjugoslaviska grupper och andra?
Enligt en intern rapport, som blev klar i somras men ännu inte offentliggjorts, har insatserna mot Hells Angels och Bandidos tvärtom avtagit markant. En viktig orsak är att antalet polismän inom styrkan som ska jobba mot mc-gängen bantats från cirka 20 till fem sedan 1990-talet. Under samma tid har medlemmarna i mc-gängen mångdubblats.
Även Stockholmspolisens insatser mot ex-jugoslaviska nätverk har klingat av påtagligt under senare år. Den riktade insatsen "Brändöprojektet" hade avslutats när Nova drogs i gång hösten 2003.
Inte heller mot grova brottslingar med intressen i kroglivet pågår några kända satsningar. De få tillslag som gjorts på senare år har Ekobrottsmyndigheten, EBM, stått för.
Däremot drivs i dag ett särskilt projekt för att lösa de många värdetransportrånen och ett för att avslöja människohandel och koppleri.