Regeringen vill att polisen vid en brottsutredning ska få ta del av de elektroniska spår som datoranvändare lämnar efter sig även om det inte finns någon misstänkt gärningsman.
Det ska bli mycket lättare för polisen att spåra datortrafik.
Enligt ett utredningsdirektiv som tidningen Riksdag & Departement läst vill regeringen ha förslag på lagregler för att ge polisen rätt att få ta del av internetoperatörernas uppgifter om så kallade IP-nummer även när det bara gäller bötesbrott.
Det betyder i praktiken att så fort det finns en misstänkt gärningsman till ett brott kan polisen begära att få se IP-adresser som kan ha anknytning till gärningsmannen.
Men regeringen vill gå längre och har, enligt Riksdag & Departement, instruerat utredaren att se över om inte IP-adresserna ska kunna lämnas ut även "innan det finns någon skäligen misstänkt gärningsman".
Det skulle i så fall betyda att datorspårning i största allmänhet skulle kunna bli en spaningsmetod för att ringa in misstänkta personer redan när en brottsutredning just har inletts och det ännu inte finns några konkreta misstankar mot någon.
Dagens regler för när det är möjligt för polisen att begära ut IP-nummeruppgifter är inte särskilt tydliga.
Tillsynsmyndigheten Post och Telestyrelsen har tidigare jämställt IP-nummer med abonnemangsuppgifter, vilket betyder att ett brott ska ha fängelse i straffskalan för att uppgifter ska lämnas ut.
Det är också den regel som tillämpats: Polis och åklagare ska dessutom göra bedömningen att straffet i det enskilda fallen kan förväntas ge en annan påföljd än böter.
PTS anser numera att IP-adresser bör betraktas som uppgifter om ett särskilt meddelande vilket i så fall skulle innebära att det krävs att ett misstänkt brott ska kunna ge minst två års fängelse för att polisen ska kunna få ut uppgifterna.
De eventuella förändringar som regeringen nu vill ha utredda är i linje med redan beslutade eller planerade lagändringar.
Polisen får till exempel från årsskiftet rätt att i vissa fall avlyssna telefonsamtal för att förebygga brott - utan att det finns någon misstänkt. De reglerna ska gälla i tre år och ska därefter utvärderas.
Polisen har också fått utökade möjligheter att i efterhand få uppgifter om vem som ringt vem, och får också från årsskiftet rätt att i vissa fall placera ut dolda mikrofoner, så kallad buggning.
I somras kom också ett lagförslag om att upphovsmän, utan att blanda in polisen, ska kunna gå till domstol och begära att internetoperatörer lämnar ut IP-nummer till dem som står bakom abonnemang som används för olaglig fildelning och som innebär olagliga intrång i upphovsrätten. Det förslaget är nu ute på remiss.