Sverige

Polisen stoppade inte 17-årings knark

Spaningsbilden visar när en av langarna postar brevet med LSD till den 17-åriga pojken. Polisen gick igenom försändelsen, upptäckte narkotika, men skickade det vidare till mottagaren.
Spaningsbilden visar när en av langarna postar brevet med LSD till den 17-åriga pojken. Polisen gick igenom försändelsen, upptäckte narkotika, men skickade det vidare till mottagaren. Foto: Polisen

Polisen har skickat vidare narkotika till en minderårig, visar DN:s granskning. Syftet var att samla bevis mot langare. ”Vi pratar om en underårig som riskerar att få betala ett högt pris. Så ska inte polisen jobba”, säger 17-åringens advokat Kari Wergens.

I början av förra året beställde en 17-årig kille från Umeåtrakten den hallucinogena drogen LSD på nätet. Narkotikan upptäcktes av polisen, som just då spanade på nätlangarna och därför gick igenom all post de skickade.

Men trots att polisen insåg att en av köparna var minderårig skickade de vidare drogerna.

– Hade vi ingripit mot köparna direkt hade langarna försvunnit och kunnat fortsätta sin verksamhet i annan form, säger åklagaren Anders Norberg som beslutade att drogerna skulle skickas vidare.

Metoden kallas interimistisk passivitet, och går ut på att skjuta upp ingripanden mot mindre brott för att kunna utreda grövre brottslighet.

DN kunde i måndags avslöja hur polisen skickade vidare över trehundra försändelser med droger, utan att följa upp vad som hände med drogerna. Bland köparna fanns personer som vårdats för missbruk eller som led av allvarlig psykisk ohälsa. En av dem, 26-åriga Maria, hade nyligen skrivits ut från psykiatrisk tvångsvård när hon fick LSD skickat till sig via polisen.

Läs mer: Polisen skickade LSD till psyksjuk

Åklagaren har sagt att man bara hann kontrollera köparnas ålder, eftersom drogerna var tvungna att skickas vidare samma dag för att inte väcka langarnas misstanke.

– Vi kunde inte kontrollera identiteten till 100 procent på en del köpare. Men de som var minderåriga stoppades, säger Anders Norberg.

Men DN:s granskning visar alltså att polisen i åtminstone ett fall har skickat narkotika till en person trots att man visste att han var under 18 år.

– Det var alldeles i början av spaningen och tidsmässigt pressat. Vi lät det gå igenom så att det inte började saknas försändelser redan första dagen vi spanade, säger åklagaren Anders Norberg.

Bland de 279 köpare som DN kunnat identifiera har bara elva följts upp och lagförts av polisen, trots att det gått ett år sedan langarna greps. En av dem var den då 17-åriga killen, som fick besök av polisen två dagar efter att de skickat vidare drogerna till honom.

– Vi bestämde att polisens ungdomsgrupp skulle åka ut och ha samtal med honom dagen efter. Då hittade man narkotikan han beställt och lite till. Vad jag vill minnas blev det rätt lyckat, föräldrarna blev medvetna och han kom på rätt köl, säger åklagaren Anders Norberg.

Läs mer: Polisen skickade vidare narkotika till köpare

Men 17-åringens advokat Kari Wergens är kritisk till polisens agerande.

– Det lämnar en fadd eftersmak, även om det är lovvärt att de stoppade det senare. Men att de ens låter det gå förbi är fel när man har koll på att det är till en minderårig, säger han, och fortsätter:

– Det har funnits en ganska lång tid då han kunde ha tagit drogen, och det är inte schyst med tanke på hans ålder.

Trots att Kari Wergens försvarade 17-åringen i rätten så fick han inte veta att polisen själva hade skickat vidare drogerna som de hittade hos hans klient. Polisen besökte 17-åringen och hans familj under förevändningen att hålla ett orossamtal.

Läs mer: I ett hus vid skogens slut fanns nätets värsta knarklangare

DN har tagit del av den korta förundersökningen som inte heller den nämner hur drogerna nått killen.

– Det hade jag självfallet velat veta, även om det inte är säkert att tingsrättens bedömning hade påverkats, säger Kari Wergens.

Hans klient dömdes i tingsrätten till 25 timmars ungdomstjänst för ringa narkotikabrott.

Fakta. ­Granskningen

I en utredning mot nätlangarna bakom narkotikahandlarenv Alexandrus beslutade åklagaren om interimistisk passivitet.

Metoden innebär att polisen skjuter upp ett ingripande mot brottslighet för att exempelvis samla bevis om mer allvarlig brottslighet.

I utredningen mot langarna kontrollerade polisen 329 försändelser med droger som sedan skickades vidare till köpare. Bara elva av dem har följts upp.

Polisen skaffade likadana kuvert och etiketter som de langarna använde, allt för att breven skulle se ut som langarens egna.

Bland dem som fått droger finns flera personer med dokumenterade psykiska problem, eller som tidigare vårdats för missbruk.