Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Polisen storsatsar på övervakningskameror

Polisen förbereder en omfattande satsning på högteknologiska övervakningskameror. Målet är att kunna avstyra terrordåd och bekämpa skottlossningar, attacker mot blåljuspersonal och sexövergrepp.

– Det är dags att vi kommer i kapp andra länder, säger projektansvarige Joakim Söderström.

En kriminell gängmedlem är på väg in i ett område där hans fiender bor.

Mannens bilnummer registreras av en kamera och ett sms skickas till polisens insatsstyrka.

Läs mer: Drönarkameror kräver tillstånd

Bilen stoppas, ett skjutvapen beslagtas och gängmedlemmen grips.

Det är ett av många scenarier i polisens nya plan för hur brottslighet i utsatta områden ska kunna bekämpas mer effektivt.

– Rätt använda är kameror ovärderliga verktyg för att leda insatser, stoppa pågående brottslighet och radikalt förbättra utredningsmöjligheterna.

Det säger polisinspektör Joakim Söderström vid Utvecklingscentrum Stockholm, som nyligen fått ansvar för en snabb upprustning av polisens nationella övervakningsförmåga.

– Vi har för få kameror sett till efterfrågan, kvaliteten spretar och de olika systemen är inte kompatibla. När vi nu blivit en gemensam myndighet är det hög tid att vi får modern teknik överallt, fortsätter Joakim Söderström.

Planen är att bygga upp ett system där fasta kameror kombineras med rörliga. De sistnämnda kan vara placerade på fordon, uniformer, helikoptrar och drönare. Eller sitta i en smart telefon.

– Den mjukvara vi har valt kan ta in bilder från alla möjliga sorters bildkällor, vilket inte gått hittills. De kameror som finns monterade i en del polisbilar har till exempel inte kunnat kommunicera med ledningscentralerna, berättar Joakim Söderström.

– Dessutom ska vi vid behov kunna ansluta externa system, som till exempel Trafikverkets.

Det nya systemet tillåter också digital bildanalys med hjälp av olika datorprogram.

– Det kan handla om allt ifrån igenkänning av ansikten och fordon till att systemet larmar om att en person har ställt ifrån sig ett föremål på en viss typ av plats. Det finns även möjlighet att ansluta sensorer som reagerar på skottlossning eller glaskross.

Vi upplever att det finns ökad förståelse i samhället för en övervakning. Särskilt bland människor som bor i områden där det kriminaliteten är hög.

Den nya, offensiva linjen vilar på såväl svenska som utländska erfarenheter. Vid terrorattacker i till exempel Belgien, Turkiet och Tyskland har polisen lyckats identifiera gärningsmän via övervakningsbilder och därefter spåra dem geografiskt. Den dödliga attacken 2015 mot gäster på Vår krog och bar i Göteborg hade sannolikt aldrig klarats upp utan det lokala bostadsbolagets kameror. Och en färsk analys av kampen mot bilbränderna visar att det är i princip enbart de få fall där gärningsmännen fastnat på film som lett till åtal.

– Ska vi ha chans att komma åt dessa brott och andra är det nödvändigt med bättre teknik. Det vi bygger på är det system som redan är i bruk i Region Syd, menar Joakim Söderström.

Foto: Nicklas ThegerströmFoto: Nicklas Thegerström

Han lägger upp sin Ipad på bordet och startar en film. På skärmen syns tre män närma sig en grupp unga kvinnor vid Stortorget i centrala Malmö. Plötsligt tar en av männen en kvinna i rumpan. Därefter dröjer det inte länge innan en polisbuss svänger upp intill trion.

– Det som hände var att en operatör på ledningscentralen såg övergreppet och larmade en patrull i närheten. På mindre än en minut var den misstänkte gripen.

Fallet slutade i erkännande och fällande dom.

– Det hade troligen aldrig skett utan filmen, säger Joakim Söderström.

Det är emellertid inte fritt fram för polisen att montera kameror var som helst. Övervakningen regleras genom sträng lagstiftning till skydd för medborgarnas personliga integritet. Enligt huvudregeln krävs länsstyrelsens tillstånd för övervakning av platser dit allmänheten har tillgång. Kravet är att polisen kan visa att platsen är särskilt drabbad av brott.

Nyligen har polisen beviljats en rad sådana tillstånd, senast i stockholmsförorterna Tensta och Rinkeby.

– Vi upplever att det finns ökad förståelse i samhället för en övervakning. Särskilt bland människor som bor i områden där det kriminaliteten är hög, säger Joakim Söderström.

Polisen kan dessutom själv besluta om att under högst 30 dagar använda fasta kameror mot viss tillfällig brottslighet. Detta skedde till exempel i fjol under festivalen We are Sthlm, som plågats av sexuella trakasserier av unga kvinnor. Kameror på bilar, helikoptrar och polisernas uniformer omfattas i sin tur av polislagens allmänna regler om vad som anses vara ”försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte.”

– Integritetsaspekterna är viktiga, vi gör självklart bara sådant som vi har rätt till. Inför satsningen tar vi fram en helt ny intern förordning som talar om vad som gäller, berättar Joakim Söderström.

Det är statliga Datainspektionen som kontrollerar att övervakningskameror inte används i strid med lagen. Myndigheten har i flera tidigare fall försökt stoppa polisens utökade kameraövervakning i bland annat Stockholm och Malmö, men förlorat när fallen prövats i domstol.

– Vi känner inte till att polisen nu gör en satsning på fler kameror, men vi granskar och utvärderar hela tiden de tillstånd som beviljas av länsstyrelserna, kommenterar enhetschef Nicklas Hjertonsson, som ansvarar för tillsynen av rättsväsendets kameraövervakning.

Fakta. Så säger lagen

Övervakning med kamera får ske på allmän plats för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller ”andra berättigade ändamål”. Kravet är att samhällets intresse bedöms som viktigare än den enskildes rätt att inte bli övervakad. Polisen kan själv besluta om övervakning under högst 30 dagar. Därutöver krävs tillstånd från länsstyrelsen. Tillståndet kan överklagas till förvaltningsrätten.

Fakta. 100 000 kameror i Storbritannien

Foto: SERGIO DIONISIOStorbritannien är ett av de länder där användningen av poliskameror nått längst. Från att ha börjat använda kameraövervakning vid politiska demonstrationer under 1960-talet har landets polis i dag cirka 100 000 fasta kameror runtom i landet.

Utvärderingar visar att viss brottslighet, som till exempel bilstölder, minskat på platser där övervakning inletts.

Våldsbrottsligheten anses däremot inte ha påverkats nämnvärt. Hur polisens uppklaringsförmåga utvecklats är okänt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.