Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Polisen tilläts påverka oberoende granskning

DN:s granskning visar att Statskontoret redan den 16 augusti mejlade över ett utkast av rapporten till rikspolischef Dan Eliassons kansli.
DN:s granskning visar att Statskontoret redan den 16 augusti mejlade över ett utkast av rapporten till rikspolischef Dan Eliassons kansli. Foto: Marc Femenia, TT

Statskontoret fick regeringens uppdrag att göra en oberoende granskning av polisens kritiserade omorganisation. Dagens Nyheter kan nu avslöja att utredarna inför offentliggörandet bytte ut formuleringar som rikspolischefens kansli ansåg var olämpliga.

Under fredagen presenterade Statskontoret en första utvärdering av polisens stora omorganisation. Syftet med utvärderingen, som beställdes 2014 av den dåvarande alliansregeringen, är att undersöka ”i vilken utsträckning ombildningen har skapat bättre förutsättningar för ett förbättrat verksamhetsresultat och en högre kvalitet i polisens arbete”.

DN:s granskning visar att Statskontorets chefsjurist Johan Sörensson redan den 16 augusti mejlade över ett utkast av rapporten till rikspolischef Dan Eliassons kansli.

”Vill vi gärna ha hjälp med påpekanden om rena faktafel, samt synpunkter på vår tolkning och viktning av våra iakttagelser”, skrev Sörensson till Eva Brandtell, chef för rikspolischefens sekretariat.

Efter att ha granskat utkastet återkom Eva Brandtell med en 33-sidig skrivelse. Huvuddelen av kommentarerna rörde siffror, begrepp och andra faktauppgifter som kansliet ansåg borde korrigeras.

Utöver detta var polisledningen också missnöjd med hur Statskontoret hade formulerat sig i sju rubriker som rörde bland annat intern kritik från Statskontorets intervjupersoner. Polisledningens missnöje bottnade i en oro över att den interna arbetsmiljön inom polisen skulle kunna skadas om rubrikerna publicerades.

Så här skrev Eva Brandtells medarbetare Anna Colliander:

”I utkastet används en rubriksättning som riskerar att bidra till en polarisering mellan ledning och medarbetare samt mellan kärnverksamheten och de nationella gemensamma avdelningarna.”

Foto: Nicklas ThegerstromPolisens synpunkter på formuleringar. Foto: Nicklas Thegerström

Johan Sörensson hade inga frågor eller invändningar, visar den mejlkonversation som DN läst. Texten omarbetades och när Statskontoret under fredagen släppte den färdiga versionen hade samtliga aktuella rubriker justerats eller strukits.

Den ursprungliga rubriken ”Svagt förtroende mellan stöd- och kärnverksamhet” hade exempelvis ändrats till ”Omorganisationen innebär ett systemskifte”.

Formuleringen ”Polisorganisationens topp suger upp medarbetare underifrån” hade bytts ut mot ”Polisorganisationen suger upp medarbetare underifrån”.

”Stödverksamheten upplever sig vara åsidosatt” hade strukits bort helt liksom ”Kritiken är störst mot HR-avdelningen”.

Statskontorets chefsjurist Johan Sörensson försäkrar för DN att arbetet med rapporten har följt myndighetens vanliga rutiner.

– Vi ber alltid de myndigheter som vi utreder att gå in och göra faktaändringar för att säkerställa att de fakta vi presenterar är korrekta, berättar han.

Men de ändrade rubrikerna rör ju annat än ren fakta?

– Ja, och den typen av synpunkter får vi nästan alltid. Man jag skulle vilja påstå att vi inte har rättat oss efter polisen. Texten har knådats gång på gång på alla möjliga sätt. Bland annat skickade vi den på språkgranskning och då fick vi också en massa olika synpunkter.

Är det en tillfällighet att ni ändrat samtliga rubriker som polisen inte gillade?

– Ja. Och jag skulle nog vilja påstå att en majoritet av alla rubriker i rapporten är ändrade jämfört med det första utkastet. Våra poänger finns i slutsatserna och den sammanfattande bedömningen.

DN har förgäves sökt kommentarer från de ansvariga inom polisledningen.

– Jag kan inte svara dig, jag ska precis gå på ett flygplan. Du får vända dig till Eva Brandtell, säger Anna Colliander.

Eva Brandtell återkommer inte trots lämnade meddelanden. Till slut mejlar presschef Sara Kvarnström följande:

”Hur Statskontoret har resonerat och eventuellt gjort revideringar inför slutversionen av sin delrapport kan inte polismyndigheten svara på. /.../ Poängen från polismyndigheten var att rubrikerna var tillspetsade på ett sådant sätt att de inte hade full täckning för det som stod att läsa i brödtexten.”

Polisförbundets ordförande Lena Nitz uttryckte under fredagskvällen oro över DN:s uppgifter.

– Om det verkligen är så att polismyndigheten har kunnat påverka innehållet i rapporten är det allvarligt. Vi skulle behöva veta mer om det här känner jag.

Fakta. För lite fokus på det lokala polisarbetet

Statskontorets rapport ger polisen godkänt när det gäller den stärkta nationella förmågan, vilket bland annat inneburit att poliser snabbt kunnat flyttas till gränskontrollerna i Sydsverige. Däremot saknas fortfarande stora resurser på lokal nivå. Rapporten bekräftar i allt väsentligt de uppgifter som DN publicerat under september. Det faktum att alla chefer tvingades söka om sina tjänster skapade turbulens och osäkerhet, vilket i sin tur på gick utöver resultaten. Och bristen på ledningsstöd har på många håll inneburit stora ansträngningar för lokalpolisen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.