Strålen från laserpekare kan bli lika farlig som kulan från ett skjutvapen. Rikspolisstyrelsen oroas över laserpekarnas allt starkare effekt och vill att de ska klassas som vapen.
– På sikt är det nog den åtgärd vi får ta till, säger Per Engström, sektionschef på Rikspolisstyrelsen, till TT.
Enligt honom har antalet anmälda laserattacker mot poliser inte ökat. Men med pekarnas allt högre effekt stiger risken för allvarliga ögonskador. Speciellt farliga är pekare med grönt ljus.
Engström anser att det handlar om fullständigt onödiga produkter. Pekarna är från början tänkta att användas vid lektioner och föreläsningar, men för det syftet är de här höga effekterna meningslösa.
– Ingen undervisar i ett klassrum som är en kilometer långt, säger han.
Enligt Svenska Dagbladet finns rapporter om 80 laserattacker mot poliser sedan i november förra året. Poliser har skadats i ögonen, men inga skador har hittills varit bestående.
Till det kommer åtskilliga andra fall, där civilpersoner och civil luftfart utsatts. Transportstyrelsen hade i augusti fått 20 rapporter om laserattacker mot flygtrafik. I två fall riktades strålen mot flygledartornet på Arlanda, i ett annat fall träffades cockpit på ett fraktflygplan under inflygning till Sturup.
I somras utsattes en taxichaufför utanför Gävle för en laserattack och helt nyligen drabbades en privatbilist i Stockholmstrakten.
Sedan februari gäller tillståndsplikt för laserpekare med en effekt på minst 5 milliwatt. Den som vill inneha eller använda en sådan pekare på allmän plats måste ha tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. Men laserpekare säljs ändå öppet och utan kontroll och bjuds ut i annonser på nätet.
Om starka pekare skulle ses som vapen ger det, enligt Per Engström, helt andra möjligheter till kontroll över import och försäljning. Dessutom inskärper det allvaret i hanteringen av utrustningen, till exempel hos föräldrar vars barn och ungdomar tjatar om laserpekare.
Något konkret förslag om vapenklassning är dock inte i sikte ännu. Per Engström beskriver det som att Rikspolisstyrelsen tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen följer utvecklingen och har beredskap för åtgärder.