Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Polisens värdegrundsarbete döms ut

Foto: Malin Wieslander

Svensk polis har satsat miljontals kronor på att ta fram en gemensam värdegrund. Men ingen vet vad den har gett för resultat i det dagliga polisarbetet. Kritikerna menar att projektet mest har syftat till att polera polisens image.

Engagerade, effektiva och tillgängliga. Dessa tre ord representerar polisens värdegrund. Det tog landets högsta polischefer och inhyrda konsulter närmare två år att mejsla fram.

Central för arbetet var en ”dialogkarta”, en spelplan för diskussioner om värdegrund. Protokoll över styrgruppens möten (där flera länspolismästare närvarade) visar hur timmar ägnades åt att diskutera saker som att fotavtryck på dialogkartan, som skulle symbolisera alla medarbetares "värdefulla avtryck", inte fick se ut som om någon trampar på polisvapnet vilket utgjorde spelplanens bakgrund.

Över 20.000 anställda ”spelade” dialogkartan. Syftet med den nationella värdegrunden var bland annat att minska risken för förtroendeskadliga handlingar, som exempelvis de av DN avslöjade registreringarna av romer.

I början av 2009 var värdegrunden klar. Bara konsultkostnaderna, styrgruppens möten och delar av projektledarnas löner gick på drygt 4 miljoner kronor. Ingen vet vad totalkostnaden blev.

Nu, fem år senare, vet ingen heller vad värdegrundsarbetet fått för resultat. Någon sådan utvärdering har inte gjorts.

Polisledningen tycker ändå att arbetet har varit mycket viktigt.

– Det här genomsyrar i stort sett allt arbete inom polisen, säger Tomas Rosenberg, chef för Rikspolisstyrelsens strategienhet.

Helena Casu Häll, värdegrundssamordnare för Skånepolisen och även ansvarig för mångfaldsarbetet, är lika entusiastisk:

– Vi har i allra högsta grad ett levande arbete med värdegrunden. Alla vet vad den står för, säger hon.

Men Polisförbundets Christina Bran Dannberg, ombudsman för jämställdhet och mångfaldsfrågor, anser att polisen ska vara försiktig med att slå sig för bröstet, särskilt med tanke på romregistret.

– Jag tycker att det är hemskt. Jag vet inte om ansvariga chefer saknar etisk kompass eller kunskap. Men man undrar vad det är för kvalitet på värdegrundsarbetet när man satsar så mycket och sådana här incidenter ändå kommer upp, säger hon.

Flera poliser som DN har talat med, och som välkomnade arbetet när det drogs i gång, är i dag kritiska och menar att projektet inte har påverkat polisens attityder.

Jeanette Larsson var en av dem som utbildade poliser i Skåne:

– Jag jublade när värdegrundsutbildningen startade. Men jag kände ett motstånd från chefer ända ner till medarbetare på golvet. Numera är värdegrunden något som bara sitter på anslagstavlan, tyvärr.

Ute i verksamheten behandlas värdegrundspolicyn som ett skämt, enligt Malin Wieslander som är doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Hon arbetar med en omfattande studie om värdegrund och mångfald inom polisen. Den bygger på fältarbete på Polishögskolan i Solna samt på intervjuer med elever; först under termin fyra och senare under deras aspiranttjänstgöring, termin 5.

En av eleverna i den pågående studien beskriver policyn som "tre ord på ett papper för att..eh..Bengan [rikspolischef Bengt Svenson] ska kunna stå i media och säga att vi har en värdegrund".

– Det officiella budskapet är att värdegrunden är viktig, men på polisstationerna såg aspiranterna poliser som förlöjligade värdegrunden och lärde dem "värdegrunds-timeout", ett tecken som innebär att man får säga vad som helst, ofta med rasistiska eller sexistiska inslag, säger Malin Wieslander.

Tecknet görs med en handflata över ett v-format pek- och långfinger.

– I stället för ett verktyg som ska hjälpa dem i polisarbetet blev värdegrunden en symbol för en kultur med ytliga strategier och politisk korrekt retorik, säger Malin Wieslander.

Hennes forskning visar också att romer är en särskilt utsatt och stigmatiserad grupp inom polisarbete.

– Romer beskrivs av deltagarna som ett oundvikligt ämne när man pratar fördomar inom polisen. Men uppfattningen om romer skilde sig beroende på var man pratade om dem. På skolan präglades samtalen om fördomar mot romer som ett negativt fenomen och ett uttryck för diskriminering. Men fördomar ute på arbetsplatsen beskrevs som fakta och ett taktiskt riktat polisarbete, säger Malin Wieslander.

Rune Engström, lärare på Polishögskolan och polis som under många år arbetat i yttre tjänst, är också kritisk till värdegrundsarbetet.

– Det är ett luftslott som man har slängt en massa pengar på. På skolan jobbar vi väldigt mycket med bemötande och värderingar, men ute i arbetslivet får studenterna höra "glöm det du lärt dig, det här är verkligheten". Hos polisen finns en kultur där man får göra som man alltid har gjort. Och i en organisation där det är lågt i tak men kort till dörren vågar ingen säga ifrån, säger han.

Det här har varit polisens ledord genom åren

Polisens värdegrund togs fram år 2009, men långt tidigare har polisen tagit fram olika ord för att beskriva hur arbetet ska bedrivas.

Efter kriget lanserade polisen fyra H, som stod för Hänsyn, Hövlighet, Hjälpsamhet och Humor.

På 1970-talet var kom mottot ”skydda, hjälpa och ställa till rätta”.

På 80-talet kom ”vänligt, kunnigt, snabbt” och ”rättvisa, service, mänsklighet”.

Sedan 2009 ska polisen enligt värdegrunden vara så här:

Engagerade – med ansvar och respekt: ”Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde.”

Effektiva – för resultat och utveckling: ”Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling.”

Tillgängliga – för allmänheten och för varandra: ”Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande.”

Vid sidan om polisens egna paroller är verksamheten noga reglerad i lag. I polisförordningen står:

”Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.