På måndagen åtalas tre män som misstänks ligga bakom den största branden i Gävles moderna historia då ett hotell totalförstördes 2005.

Men polisen hade till en början stora svårigheter att hitta bevis mot den 30-årige man som misstänktes ha anlagt branden. Den arbetslöse mannen lockades då, enligt Falk, efter beslut av åklagare in i en raffinerad fälla av Rikskriminalens sektion för särskilda insatser,

En polisman gjorde sig till vän med mannen utan att uppge sitt verkliga yrke. De båda männen umgicks en tid och polismannen berättade att han kunde hjälpa den misstänkte till ett jobb på ett logistikföretag.

- Polisen lade till och med ut en falsk hemsida på nätet där företaget beskrevs. Det säger något om den förslagenhet man arbetat med här, säger Falk som fick information om bevisprovokationen via anonyma mejl. Han är övertygad om att det var myndigheternas avsikt att mörka hela operationen.

Mannen kallades till en anställningsintervju i Holland, för att enklare kunna kringgå svenska regler, tror Falk. 30-åringen fick där veta att det var viktigt för företaget att deras anställda visade total lojalitet och öppenhet. Det antyddes också att företaget arbetade i en gråzon med saker som inte alltid var helt lagliga. Detta för att få mannen att känna att han tryggt kunde berätta även om egna skumma handlingar, tror Falk.

Anställningsintervjun som i själva verket var ett polisförhör hölls i en hotellfoajé av minst två poliser. Mannen fick bland annat frågor om branden och lämnade sådana uppgifter att han småningom kunde frihetsberövas. Han har suttit häktad sedan i somras.

- Det är flera allvarliga regelbrott som begåtts här. Det viktigaste är att mannen inte delgavs misstanke om brott och därmed inte fick tillgång till någon försvarare eller blev underrättad om att han hade rätt att vägra svara på frågor, säger Falk. Han har anmält myndigheternas agerande till Riksenheten för polismål, som dock avfärdat hans kritik.

En misstänkts rättigheter regleras i Rättegångsbalken. Reglerna är till för att den misstänkte ska få möjlighet att vakta sin tunga eftersom det han säger kan användas emot honom. Men Falk anser att myndigheterna även brutit mot Europakonventionens regler om "fair trial" och bestämmelserna om internationell rättshjälp om holländska myndigheter inte underrättats om polisförhöret.

En 46-åring och en 30-åring åtalas för anstiftan till grov mordbrand och den 30-åring som enligt sin advokat ska ha utsatts för bevisprovokation åtalas för att ha anlagt den grova mordbranden.

- Motivet var ekonomiskt, säger kammaråklagare Ann-Charlotte Bålman på en presskonferens från polishuset i Gävle.

Bevisprovokation har använts för att komma åt bevis mot 30-åringen, uppgav åklagaren.

Den fejkade anställningsintervjun i Holland var inget polisförhör säger åklagaren.

- Bevisprovokationen har skett efter beslut av åklagare och enligt de regler som gäller, säger Bålman.

Om poliser frågar ut en brottsmisstänkt om de brott han ska ha begått är det då inte definitionsmässigt ett polisförhör?

- Vi anser att bevisprovokationen har varit tillåten och att den var nödvändig för att klara upp ett synnerligen allvarligt brott. Den kommer att redovisas i kommande rättegång, säger Bålman.

Bland de uppgifter som kom fram vid förhöret i Holland var 30-åringens tidigare okända koppling till de två män som nu åtalas för anstiftan till grov mordbrand, uppgav polisen vid presskonferensen.

Ingen av de tre åtalade har erkänt brott.