Bland svenskar i stort är åtal om trafikbrott och narkotikainnehav vanligast, men de allra flesta åtalen mot poliser gäller misshandel i hemmet. Mellan 1998 och 2008 åtalades 48 poliser för grov kvinnofridskränkning eller misshandel av fruar, sambor och expartner. Det är en knapp tredjedel av alla åtal mot poliser utanför tjänst. Närmast efter kommer allmän misshandel på 30 åtal.
Ärendena hamnar hos Polisens ansvarsnämnd, PAN, som fattar beslut om huruvida poliserna får behålla jobbet eller inte vid fällande dom. Oftast avskedas de, visar DN:s
granskning, men inte alltid.
En polis som 2007 fälldes för misshandel, olaga hot och överträdelse av besöksförbud mot sin före detta flickvän fick behålla jobbet. Han hade förutom att slå henne och dra henne i håret uppsökt henne iklädd en tröja med texten ”Brukar sparka på NN:s barn”.
PAN konstaterade att det var allvarligt att polisen fällts på åtalspunkterna, men att misshandelsgärningen ”föranlett en relativt kortvarig smärta”. Nämnden tog också hänsyn till att polisen var alkoholist och sedan det inträffade hade slutat dricka.
Polisförbundet har vid ett flertal fall drivit ärenden från PAN vidare till Arbetsdomstolen, AD, för att se om uppsägning verkligen är nödvändig trots fällande dom.
– Vi har vid ett par tillfällen tyckt att det funnits omständigheter som gjort att vi har velat pröva det. AD har haft synpunkten att blir man dömd för misshandel så förlorar man jobbet, vid ringa misshandel får man behålla det. Det är den praxis som finns nu, säger Lillemor Melin-Sving, förste vice ordförande i Polisförbundet.
Hon säger att frågan om att polisers vanligaste vardagsbrott är kvinnomisshandel inte är ny för förbundet.
– Vi är de första att medge att det är en svår situation. Vi får inte gömma undan frågan. Den här diskussionen är självklart inte bra för polisen och den skadar förtroendet för oss, det är vi medvetna om. Det är därför vi lyfter frågorna och har velat få det här prövat i AD.
Får en polis dömd för ringa kvinnomisshandel utreda liknande ärenden?
– Får man behålla sitt jobb får arbetsgivaren hantera arbetsuppgifterna, men jag tror inte man sätter någon som har blivit dömd att utreda den typen av brott.
Carina Ohlsson är ordförande för Sveriges kvinnojourers riksförbund. Hon känner till flera fall där poliser dömda för kvinnomisshandel har fått behålla sina jobb.
– Jag har till och med varit med om att dömda kan få utreda liknande fall och det är helt olämpligt. Utövar man själv våld är man inte kapabel att bedöma andra. Då ska man avskiljas från sin tjänst, säger hon.
På Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala är Gun Heimer chef och hon tycker att den här frågan kräver högsta prioritet. Just nu pågår en kampanj från polisen där misshandlade kvinnor uppmanas att anmäla sina män. Heimer anser att polisen borde se över sin organisation för att kunna stå för den kampanjen.
– Det blir en väldig diskrepans mellan den information som sänds ut till samhället och det inre arbetet. Det tror jag gör att det vanliga brottsoffret blir helt förvirrat. Det är omöjligt att vara polis och kvinnomisshandlare. Man kan inte förändra sina attityder när man går till arbetet om man är kvinnomisshandlare på fritiden.
Ulrika Herbst vid Rikspolisstyrelsen säger att kvinnomisshandel också är det brott som flest poliser fälls för, vilket får stöd i DN:s granskning. De senaste åren har i princip samtliga misstänkta fällts i domstol.
– Det är fullständigt klart att vi är överens om att detta är något vi ska arbeta med mer. Det får konsekvenser för allmänhetens förtroende och skadar vår organisation, säger hon.