Det fria skolvalet har gjort Sverige till en B-nation på skolområdet, hävdar forskare. Trots det är den politiska enigheten stor om att inte riva upp reformen. Finland har världens bästa skolor – utan fritt skolval.
De finska eleverna ligger kvar i kunskapstoppen, samtidigt som de svenska eleverna fortsätter att halka efter, visar den senaste internationella Pisa-undersökningen.
I Finland finns ingen motsvarighet till det svenska fria skolvalet, enligt Tommi Karjalainen på det finska utbildningsdepartementet. De allra flesta elever går i den skola som ligger närmast hemmet. Skillnaderna mellan elever med olika social bakgrund är också små.
Svenska forskare pekar nu ut det fria skolvalet som en viktig orsak till att Sverige förlorar mark i den internationella jämförelsen.
Duktiga elever flyr skolor i vissa områden, vilket drabbar de elever som blir kvar, anser Magnus Oskarsson, nationell projektledare för Pisa. Fler elever presterar nu dåligt, visar den senaste jämförelsen. Samtidigt ökar de sociala klyftorna i skolan.
– Det är viktigt att det finns en elev som visar de andra vad som går att göra. Det blir en inspiration och motor för klassen. Om det bara finns svaga elever anpassar läraren nivån, säger Magnus Oskarsson.
Men bland politikerna möter kritiken mot skolvalet inget gensvar.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har tidigare sagt att han vill behålla systemet. Även Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Mikael Damberg är positiv till det fria skolvalet.
– Men vi måste motverka de stora skillnaderna, säger han och hänvisar till att S har velat ha ett förtydligande i skollagen om att resurser ska fördelas efter elevernas behov.
Miljöpartiets Jabar Amin är medveten om forskarnas kritik, men tycker ändå att elevernas frihet att välja skola är viktig.
– Vi vill inte ta bort det fria skolvalet men måste se till att alla skolor håller en hög kvalitet, säger han.
Anita Wester, undervisningsråd på Skolverket, tror också att det fria skolvalet är här för att stanna. Men för att mildra effekterna borde kommuner ge mer stöd till skolor i socialt utsatta områden, anser hon.
– Det borde ges mer till exempelvis Rosengård än till Limhamn. Men den studie vi har gjort visar att resurserna fördelas ganska lika i dag, säger hon.