Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Politikerna har svängt

Nästan varannan väljare vill förbjuda konfessionella friskolor. Den inställningen har också många partier haft – men nu ser de ut att ha svängt.

Grafik: religiösa friskolor

Grafik: Religiösa friskolor

Den tydliga omsvängningen gör också att politikerna i många fall går stick i stäv mot sina väljares önskningar.

På uppdrag av Synovate fick drygt tusen svenskar ta ställning i frågan om konfessionella friskolor och resultatet är tydligt: omkring 46 procent av väljarna vill se ett förbud för kyrkor och andra religiösa grupper att driva grundskolor i Sverige. Betydligt färre – 40 procent – tycker att det ska vara tillåtet.

Samma inställning har också många av partierna haft.

Inom ett par veckor lämnar regeringen sitt förslag till ny skollag till riksdagen. Där syns bland annat resultatet av flera års het politisk debatt om religiösa friskolor. Ett förslag som skolminister Jan Björklund kallar en regelskärpning och Socialdemokraternas skoltalesperson Marie Granlund, efter att ha läst lagrådsremissen, betecknar som en kapitulation för Kristdemokraterna.

– KD har stoppat alla förslag till skärpning.

En blick bakåt i arkivet över riksdagsmotioner, debattartiklar och intervjuer visar att förslaget är långt från de krav som Jan Björklund och hans partikamrater drev i förra valrörelsen.

Före regeringsskiftet var det i praktiken en koalition mellan den borgerliga oppositionen och Miljöpartiet som styrde politiken när det gällde friskolorna. Tillsammans såg de till att alla som ville och uppfyllde Skolverkets och skollagens krav fick starta friskola.

Och flera av de skolor som startades av olika kyrkor och församlingar fick stark kritik.

Den kristna sekten Plymouthbröderna startade skola, likaså en scientologerna närstående organisation. Deras objektivitet i utbildningen ifrågasattes, liksom flera muslimska friskolor.

Den nuvarande folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklund var en av de starkaste kritikerna. Han sade till exempel i en intervju 2006 att scientologernas ideologi är sådan att de inte borde få tillstånd att driva skolor. På samma sätt ifrågasatte han vissa muslimska skolor och Plymouthbrödernas skola.

Den nuvarande integrationsministern Nyamko Sabuni (FP) ville gå ännu längre och helt dra in de kommunala bidragen till religiösa friskolor.

Regeringens förslag till ny skollag tydliggör nu bara att lektionerna i de religiösa friskolorna måste vara objektiva och sakliga och inte får innehålla konfessionella inslag. Däremot är det okej med bordsbön och morgonandakt utanför lektionstid, så länge de är frivilliga.

– Det centrala är att undervisningen inte får påverkas. Gör den inte det och man uppfyller alla krav så får man naturligtvis tillstånd. När jag uttalade mig tidigare så fanns det ju uppfattningar att de aktörerna drev skolverksamhet som stred mot kravet på objektivitet och allsidighet, säger Jan Björklund i dag.

Också socialdemokraterna var kritiska. I förra valmanifestet var partiet emot religiösa friskolor och partisekreterare Marita Ulvskog liknade vissa av dem vid barnfängelser. Så sent som förra våren kunde partiledaren Mona Sahlin varken svara ja eller nej på frågan om hon ville förbjuda konfessionella friskolor. I dag svarar hon nej:

– Jag vill inte ha ett förbud mot religiösa friskolor. Men skollagen måste ändras så att det blir tydliga krav vid tillståndsgivning och bättre kontroll. På det sättet slipper vi avarterna, säger hon.

Inte ens Vänsterpartiet vill ha ett förbud i nuläget.

– Problemet är att ett sådant skulle strida mot Europakonventionen. Dessutom är till exempel Plymouthbrödernas skola inte ens klassad som konfessionell friskola, så den skulle inte förhindras genom ett förbud. Och vi kan inte åsiktsregistrera alla som vill starta friskolor för att kontrollera om de tillhör en viss församling, säger Vänsterpartiets skoltalesperson Rossana Dinamarca.

Det parti som i praktiken garanterat de religiösa friskolorna genom sitt stöd åt den borgerliga alliansen är Miljöpartiet. Det är i DN:s undersökning också det parti vars sympatisörer är mest negativa till religiösa friskolor, hela 62 procent är emot. Partiets positiva linje är omdebatterad internt. Men linjen har bestått.

– Man kan fråga sig vad det skulle innebära om alla andra utom männi­skor med en religiös tro skulle få driva friskolor, säger MP:s skoltalesperson Mats Pertoft.