Hur upprörd ambassadör Zvi Mazel än blev över Historiska muséets egenartade folkmordsillustration så har han dock sett värre saker, både i den antijudiska och i den antiisraeliska genren.
Han har nämligen avtjänat två pass i Kairo, en stad där bloddrypande antisemitiska artiklar, karikatyrer och paroller inte är sensation utan grå vardag.
Mazel, 64, studerade i Israel och Frankrike. Han är karriärdiplomat och hade sin första postering på Madagaskar. Efter en tid i Paris, där han träffade sin hustru, hamnade han 1980 på den nyinrättade ambassaden i Kairo. Det var under den korta smekmånaden - fram till Libanonkriget 1982 - mellan Israel och Egypten.
1996 återvände han till Kairo som ambassadör, en post som stått tom i ett år sedan en egyptisk presskampanj - falskeligen - utpekat hans föregångare som krigsförbrytare. Posten i Kairo är ingen sinekur, ambassaden i Gizeh ligger bara ett par stenkast från en av Kairo-universitetets mest militanta fakulteter, och är Egyptens mest välbevakade punkt. Israels sändebud rör sig i staden endast under beväpnad eskort.
Mazels franska hustru Michelle är statsvetare och uppges på senare år ha författat flera äventyrsromaner i Mellanösternmiljö. Paret har tre barn.
Under sin korta tid som ambassadör i Sverige har Zvi Mazel hamnat i rampljuset flera gånger.
När ärkebiskop K G Hammar förra året uppmanade till en bojkott av israeliska varor sade Mazel i en intervju att Hammar "troligen är antisemit". När Anna Lindh kritiserade Israel för brott mot folkrätten avfärdade Mazel kritiken och sade att ett sådant uttalande inte kan tolereras.