Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Prästen levde på asylsökandes nivå – 61 kronor per dag

Foto: Stefan Thelin, Svenska kyrkan

I sex veckor levde prästen Pontus Gunnarsson på 61 kronor om dagen, samma ekonomiska villkor som en asylsökande. Det gav honom ”en jobbig känsla av att segregationen är större än jag trott”. Nu uppmanar han regeringen att höja dagersättningen, som inte ändrats på 22 år.

När kyrkoherden Pontus Gunnarsson i Hedemora-Garpenbergs församling för ett par månader sedan fick höra berättas om vilka ekonomiska villkor asylsökande i Sverige har väcktes en tanke.

Gunnarsson och hans konfirmander lärde sig att en vuxen asylsökande som inte har egna medel, som delar hushållskostnader med någon annan och som inte får någon mat gratis har 61 kronor om dagen att leva på. Om mat ingår på den anläggning där den asylsökande bor är nivån i stället 19 kronor per dag.

Hedemoraprästen visste inte att nivåerna var så låga och upprördes över två saker: dels att han stött på så mycket felaktig information om att de asylsökande har så så bra villkor i Sverige, dels att dagersättningarna varit desamma sedan 1994.

– Många av dem som inte vill att vi ska ta hit några flyktingar sprider andra siffror, säger Pontus Gunnarsson.

Han bestämde sig för att som ett socialt experiment leva på samma ekonomiska villkor som en asylsökande under den 40 dagar långa kristna fastan. Påskafton var sista dagen.

– Jag har tänkt förut att 61 kronor är lite pengar, men nu har jag känt i hela min kropp att det får konsekvenser.

Det svåraste har varit att inte kunna göra någonting alls spontant, berättar Gunnarsson. Aldrig en lunch ute om han glömt göra lunchlåda. Vara tvungen att stanna hemma när övriga familjen åker till ett hotell på sportlovet.

I början försökte han spara genom att tvätta håret i vanlig handtvål. Men det fick han släppa, eftersom han drabbades av ”en vådlig klåda” i hårbotten.

– Så jag fick köpa ett skonsamt schampo, men det kostade mig en hel dags ersättning.

Väldigt lite kött och mycket potatis och lök har det blivit. Och några försvunna kilon.

Gunnarsson påpekar att hans 40 kärva dagar innehållit ett stort mått av fusk i den meningen att han redan hade kläder och husgeråd hemma, till skillnad från dem som kommer hit utan någonting.

Egentligen tycker Gunnarsson att ersättningarna till barnen är det mest upprörande. Familjer på boenden med mat får tolv kronor per barn och dag för de första två barnen, men från och med det tredje barnet ges bara sex kronor. I det svenska barnbidragssystemet är det tvärtom: redan från barn två utgår flerbarnstillägg.

– Det gör ju att de här barnen ännu mer riskerar att hamna i utanförskap.

Experimentet fick en sidoeffekt: Han har blivit kontaktad av hundratals personer som velat uppmärksamma honom på att även många andra i det svenska samhället faktiskt lever utan marginaler, exempelvis fattigpensionärer.

– En del har blivit så provocerade av vad jag gjort att de tänkt att de bara måste höra av sig till mig, säger kyrkoherden i Hedemora.

– Det har varit gripande berättelser. Många av oss vet inte så mycket om dem som har det svårast. Det blir stor skillnad när man får ögonvittnesskildringar i första person.

Vad tar du med dig från det här experimentet?

– Jag tar med mig en jobbig känsla av att segregationen är större än jag förstått. Jag har skrivit ett öppet brev till regeringen, och jag bär en förhoppning om att åtminstone få ett svar från migrationsministern.

I sitt brev till Morgan Johansson och regeringen kritiserar Pontus Gunnarsson att ersättningen till asylsökande inte ändrats på 22 år och uppmanar de styrande att göra något åt det. Han skriver bland annat så här:

”Om det nu inte lärt mig hur det är att vara fattig så har det dock ändå lärt mig någonting, nämligen att 61 kronor per dag är en orimligt låg summa att låta människor försöka klara sig på”.

”Till er, Sveriges regering, som har makt att förändra villkoren för hur vi behandlar människor vill jag säga: agera så att vi kan vara stolta över att vi behandlar dem vi låter komma hit rimligt och respektfullt. Det gör vi inte nu.”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.