– Det ringer förtvivlade människor som känner sig lurade, säger Mahsa Pourheidari, chef för den landstingsbetalda hörselvården.
Antalet företag som säljer hör-apparater har ökat kraftigt i Stockholm de senaste tre åren. Från endast ett par stycken till dagens femtontal. Och de har en offensiv marknadsföring, konstaterar enhetschefen Bengt Haglund på hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning:
– Människor kan bli lurade på pengar, och det är särskilt illa när det gäller handikappade och pensionärer.
Samma budskap finns i ett brev som kom till Dagens Nyheter. Där skriver en erfaren audionom som nu arbetar på ett privat hörsel-företag: ”jag har aldrig varit med om en sådan girighet och grymhet”. ”Vi fick direktiv om att sälja hörapparater för tusentals kronor till de gamla som väljer valfritt sortiment. Vi säljer utan att informera om att de kan få en likvärdig apparat via landstinget för bara 600 kronor.”
Bakgrunden till de många företagens etablering är att landstinget för tre år sedan införde fritt val, vilket betyder att en patient kan gå till landstingets kliniker och få sin hörsel bedömd. Där erbjuds de en hörapparat ur ett brett sortiment av moderna modeller.
Den som ändå vill ha en -tilläggsfunktion, för att exempelvis trådlöst kunna koppla sin mobil-telefon eller tv direkt in i hörapparaten, kan gå vidare till ett företag på stan och få med sig en check på 8.100 kronor för två hörapparater.
Hörselföretagen marknadsför sig genom annonser i dagspress, på mässor och med direktreklam. Kunder lockas med gratis undersökningar och går då direkt till företaget i stället för till landstingets kliniker, som ofta har lång väntetid.
Väl på plats informeras kunden om modeller som sägs vara överlägsna dem som landstinget kan erbjuda.
– Många tror att de får en mycket bättre apparat, men de modeller landstinget erbjuder håller en hög standard. Att då lägga 20.000 kronor emellan är inte rimligt, säger Bengt Haglund.
Landstinget har under vintern kallat till sig chefer för ett antal företag för att påtala de problem som uppstått.
På Hörsam, ett av de största företagen, säger vd:n Kjell Alenius först att landstingets modeller motsvarar en Ericsson hotline-mobil från början av 1990-talet, men tillägger senare att han inte vet så mycket om vad landstinget erbjuder. Han anser inte att Hörsam är skyldigt att berätta för kunderna om landstingets hörselvård.
– Vi har ingen sådan upplysningsplikt. Däremot undanhåller vi förstås ingen information om kunderna börjar fråga. Jag tror att människor är kapabla att själva bestämma vilken modell de behöver.
Klas Johansson, styelseordförande för Audionomerna AB, menar också att landstinget har ett begränsat sortiment och att det är diskriminerande att säga att äldre inte behöver den senaste tekniken.
På Avesina, som driver den landstingsfinansierade vården, har cirka 200 avvikelser noterats det senaste året om patienter som kommit i kläm.
– Människor har ringt och gråtit, andra är arga och vill att vi ska hjälpa dem. Men vi kan inte göra så mycket, säger Mahsa Pourheidari, verksamhetschef för Avesina hörselrehab AB.