Varför? Hur tänkte regeringen? Vad händer nu? Artiklarna om det nya antagningssystemet till högskolan, hur det har missgynnat utländska studenter och svenska sökande med toppbetyg, har väckt starka reaktioner.

Många DN.se-läsare har hört av sig, berättat om sina egna erfarenheter och ställt frågor – som statssekreterare Peter Honeth svarar på här:

Vad är syftet med de nya antagningsreglerna?
– Att vidareutveckla det system med meritpoäng som den förra S-regeringen redan infört. Vi vill premiera dem som i gymnasiet läst lite svårare kurser som har ett särskilt värde för högskolestudierna. Moderna språk, matematik och ett stort antal kurser specifika för vissa högskoleutbildningar.

Varför gäller inte möjligheten till meritpoäng alla?
– År 2000 ändrades gymnasieskolan rätt rejält. Det nya antagningssystemet bygger på att specifika kurser i gymnasieskolan ger meritpoäng. Det är svårt att tillämpa det systemet på den tidigare gymnasieskolan.

I söndags skev DN.se om Marie Westman, 28 år. Hon mejlade regeringen och fick veta att hon haft sin chans, att de som gick ut gymnasiet innan 2003 haft tillräckligt med tid på sig att börja studier på högre nivå enligt regeringens bedömning.

Hur motiverar ni den gränsdragningen och att folk som valt att plugga sent kommer i kläm?
– Det har inte funnits någon önskan om att dra en åldersgräns. Man har velat införa meritpoäng och då har det uppstått ett behov av att dra gränser. Nu har vi aviserat att vi ska göra en översyn av reglerna för att se om det trots allt går att översätta den gamla gymnasieskolan till det nya systemet.

Är det ett löfte om att reglerna ska ändras?
– Nej det är omöjligt att ge ett löfte. Men vår ambition är att hitta en lösning.

När kommer eventuella regeländringar träda i kraft?
– Jag vågar inte säga det. Vissa justeringar kan man tänka sig sker inför nästa hösttermin. Andra kan ta längre tid, det tillhör det som ska utredas.

Var ni medvetna om att äldre studenter med toppbetyg skulle hamna i kläm?
– Vi var medvetna om att det skulle bli vissa effekter. Men när systemet skapades hade vi många tomma platser i högskolan, nu är högskolan fylld, delvis på grund av läget på arbetsmarknaden. Därmed har problemen blivit större för den gruppen än vad vi trodde att de skulle bli.

Varför missgynnas utländska studenter?
– Problemet för de utländska studenterna har blivit större eftersom vi gjorde en förändring i reglerna i början av året som gjorde den utländska antagningsgruppen mycket mindre. Då blev konsekvensen att det inte blev några platser alls till den urvalsgruppen på vissa program. I höstens utredning ska vi undersöka vilka möjligheter det finns till förändring för att vi ska kunna leva upp till våra åtaganden i Norden och EU.

Kommer regeländringar i så fall även gälla studenter med betyg från länder utanför Europa?
– Ja.

Vilka andra möjligheter finns för äldre att komma in på prestigeutbildningar som kräver högsta poäng?
– Den viktigaste vägen är naturligtvis via högskoleprovet. Minst en tredjedel av platserna på program och kurser tillsätts normalt via högskoleprovet. Det är viktigt att systemet ger en andra chans. Det är ett av skälen till att vi tar in så många på högskoleprovet.

Varför har informationen om de nya antagningsreglerna varit så dålig?
– Det här lanserades 2006-2007, det var då regeringen presenterade förändringarna och VHS gick ut med de nya reglerna. Man har haft tre år på sig och informationen har funnits tillgänglig. Men om många tycker informationen varit för dålig så är det uppenbart att vi, Högskoleverket och VHS borde ha gjort mer.

Hur har ni reagerat på den massiva kritiken?
– Vi påverkas av att det visar sig att det är så väldigt många besvikna som vill studera, i grunden är det något positivt vi vill ta till vara på. Samtidigt, om vi ändrar systemet blir det inte fler platser, det betyder att det är någon annan som inte kommer in istället, det är en oundviklig effekt. Kommer det in någon med äldre betyg är det någon med nyare betyg som inte kommer in istället. Det finns inget sätt att trolla så att alla som vill kommer in om platserna inte räcker.

Högskoleminister Tobias Krantz har avböjt att medverka eftersom han är utomlands på semester.