– Jag blev väldigt illa berörd. Det kändes inte alls seriöst, säger Julio Bünz, 30, före detta handläggare på Proffice.
Efter DN:s avslöjanden om Skolverkets anlitande av bemanningsföretaget Proffice och väljer han nu att träda fram och berätta om stora brister i hanteringen av lärarnas ansökningar.
Bland annat finns inget system för att katalogisera ansökningshandlingar. Dokumentskåp har man inte velat kosta på lokalerna som hyrs på rivningskontrakt. I stället förvaras alla papper i postbackar på golvet.
Detta ska ha varit anledningen till att arbetslagen skulle hetsas mot varandra i en tävling.
– Vi var tvungna att registrera snabbt eftersom alla papper utgjorde en brandrisk enligt arbetsledningen, säger Julio Bünz.
Vidare saknas ett internt mejlsystem och fram till för drygt en månad sen ett internt nätverk.
– Instruktioner om vilken behörighet olika kurser skulle ge ändrades var och varannan dag. Jag vet att arbetslagen sinsemellan bedömde kurser olika på grund av brister i kommunikationen, säger Julio Bünz.
Av interna protokoll som DN tagit del framgår även att man kastar dokument med personuppgifter i de vanliga soporna. Detta trots att det finns lärare som har skyddad identitet.
Personalen ska ha ifrågasatt hanteringen som enligt Lena Marcusson, professor i förvaltningsrätt, strider mot lagen.
Alla uppgifter stöds av Malin Hammar, 35, som till helt nyligen var anställd på Proffice. Ytterligare tre personer har bekräftat uppgifterna mot löfte om anonymitet. En av dem arbetar fortfarande kvar.
Samtliga är välutbildade akademiker men beskriver en miljö där det var mycket svårt att bedriva seriöst myndighetsarbete. Tillgången till kontorsutrustning var exempelvis kraftigt begränsad. Flera anställda tog därför med egna pennor, tipex, pärmar och någon till och med en skrivbordshurts.
– De slimmar allt något oerhört för att maximera vinsten, säger Malin Hammar.
De anställda har heller inte haft tillgång till arbetstelefoner.
Ni kunde alltså inte ringa Skolverket med frågor om handläggningen?
– Nej, vi fick absolut inte ringa Skolverket. Alla frågor skulle gå via teamledaren som sen pratar med driftschefen som i sin tur pratar med Skolverket, säger Julio Bünz.
Han berättar att Skolverket sällan kom på besök. När myndighetens överdirektör, Helen Ängmo, kom till Proffice lokaler valdes bara några få Proffice-anställda ut för att berätta om verksamheten. Dessa fick i förväg uppge vad de skulle säga och få arbetsledarnas godkännande.
Proffice förnekar via sin pressansvariga Maria Uggla de flesta uppgifter. Man bekräftar dock att ansökningshandlingar förvaras i postboxar samt att merparten av de anställda varken har e-post eller telefon.
Det specialavtal som slutits gör Skolverket formellt ansvariga för varje enskild Proffice-anställd. Men något ansvar för arbetsmiljö eller att de tjänar cirka 9 000 mindre än ingångslönen på Skolverket, vill man inte ta.
– Nej, det är ju en sak mellan dem och Proffice, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket.