Mellan var tredje och varannan person som söker hjälp för sitt missbruk har även en psykisk sjukdom. Patienter med dubbeldiagnos är en stor och bortglömd grupp, konstaterar regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson.
Personer med dubbeldiagnoser, det vill säga både missbruk och psykisk sjukdom, har debatterats länge, men gruppens storlek förvånar Gerhard Larsson. Enligt en ny sammanställning som har gjorts av den pågående statliga missbruksutredningen är mellan var tredje och varannan som söker vård för sitt missbruk eller beroende även psykiskt sjuk. Bland dem som söker vård för psykisk ohälsa har mellan var femte och var tredje ett missbruks- eller beroendetillstånd.
– Det här är förvånansvärt höga tal, som vi dessutom inte sett på pränt tidigare. Nu måste vi börja se detta som en stor och viktig fråga för samhället, säger Gerhard Larsson.
Den som har en dubbeldiagnos löper stor risk att inte få adekvat hjälp. Gerhard Larsson har i sin granskning av missbruksvården sett många exempel på hur dessa personer bollas runt och hamnar mellan de berömda stolarna. I landstingets psykiatri sägs att personens missbruk måste behandlas av missbruksvården innan insatser för den psykiska sjukdomen kan erbjudas. I missbruksvården säger personalen att den inte klarar av att hjälpa personen innan psykiatrin har behandlat sjukdomen.
– Gruppen ges vissa punktinsatser, men de är inte tillräckliga och alltför många personer går därför vidare i sina missbrukskarriärer. I slutändan är det inte ovanligt att en del begår brott och då döms till rättspsykiatrisk vård. Där erbjuds ibland bra insatser mot både sjukdomen och missbruket, men det är givetvis ingen önskad utveckling.
Den bristfälliga hjälpen till dem med dubbeldiagnoser har ett högt pris, konstaterar Gerhard Larsson. Utredningen kartlägger nu den samhällsekonomiska kostnaden eftersom en sådan nota kan få mer effekt i de politiska prioriteringarna än enbart bevis för att vården sviktar.
– Vi har inte fått fram några summor ännu, men att det handlar om mycket pengar är uppenbart. Titta på rättspsykiatrin, där har 60–80 procent av patienterna ett pågående eller avslutat missbruk. I kriminalvården handlar det om 50–60 procent av internerna.
Minskad brottslighet är en av vinsterna med tidig behandling, tror Gerhard Larsson. För att nå dit och få ett stopp på bollandet av personer med dubbeldiagnos krävs en reglering av lagstiftningen.
– Det kan handla om en tydligare lag eller, mer långtgående, ett ändrat huvudmannaskap för missbruksvården. Läggs exempelvis ett samlat ansvar hos landstingen, som i Norge, i stället för dagens delade huvudmannaskap mellan kommuner och landsting går det inte längre att hänvisa dessa personer vidare.
Missbruksutredningens förslag ska överlämnas till regeringen i november nästa år.