Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Quick begär resning för två mord

Thomas Quick, som i dag heter Sture Bergwall, begärde på måndagen resning hos Svea hovrätt för morden på Trine Jensen i Oslo 1981 och Gry Storvik, likaså i Oslo, 1985.

Quick har hittills friats från två av de mord han dömts för sedan han fått resning och åklagare lagt ned åtalet.

Quick friades förra året från mordet på israelen Yenon Levi i Rörshyttan 1988. Nyligen beslutade åklagaren att lägga ned åtalet angående mordet på Therese Johannesen i Drammen 1988.

De nu inlämnade resningsansökningarna är nummer tre och fyra i ordningen. Sammanlagt var Quick dömd för åtta mord.

Quick har återtagit sina erkännanden och hans advokat Thomas Olsson skriver i resningsansökan att han åberopar nya omständigheter och bevis som visar att erkännandena var falska och att han inte kan ha utfört morden.

Förklaringen till att han tidigare erkänt var liksom i de förra resningsfallen hans psykiska konstitution och den behandling han genomgick med starka lugnande mediciner och så kallad objektrelationsterapi.

Inte heller i de nu aktuella fallen finns det enligt resningsansökan någon teknisk bevisning som binder Quick till morden.

När det gäller mordet på Trine Jensen stödde sig domstolen vid den fällande domen på att Quick vid en vallning kunde leda utredarna till den plats där kvinnans kropp hade återfunnits. Han kunde också tillverka en snara med samma sorts knutar som den som återfunnits runt hennes hals.

Ett test utfört av professor Sven-Åke Christiansson visade att Quick hade betydligt bättre kännedom om detaljer i målet än andra testpersoner som fått läsa in sig på allt som publicerats om målet.

Men Quick lämnade under förundersökningen flera felaktiga och motstridiga uppgifter, bland annat om hur Trine Jensen dödades och vilka skador hon hade. Dessa brister undanhölls tingsrätten. Uppgifterna är sådana att de i princip utesluter Quick som gärningsman, hävdas det i resningsansökan.

Knutarna på repet liknade inte alls dem på mordvapnet och det tog flera försök innan Quick kunde leta sig fram till fyndplatsen.

Quick hade inget körkort när mordet på Trine Jensen begicks 1981 och kunde enligt vittnen inte heller köra bil då, vilket var känt för utredarna men inte redovisades för tingsrätten.

Den test som utfördes av professor Christiansson har enligt en senare granskning sådana brister att den inte kan läggas till grund för påståendet om Quicks unika detaljkännedom om målet, enligt resningsansökan.

När det gäller mordet på Gry Storvik 1985 hävdas likartade omständigheter bakom det påstått falska erkännandet.

Quick ska således ha lämnat flera oriktiga och motstridiga uppgifter om viktiga saker, till exempel hur Gry Storvik dödades, vilka skador hon hade och hur kroppen hanterades efter mordet. Även i det fallet ska bristerna ha undanhållits domstolen, hävdas det.

Quicks uppgifter om hur han ströp Gry Storvik stämmer inte med de rättsmedicinska fynden, inte heller hans berättelse om hur han hanterat kroppen efter döden, enligt ansökan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.