Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Råd om joggingskor är värdelösa

Trenden att köpa specialanpassade joggingskor blir allt starkare.
Trenden att köpa specialanpassade joggingskor blir allt starkare. Foto: Caroline Tibell
DN:s test visar att ”expert-utprovningen” av joggingskor inte är någon exakt vetenskap. Samma fötter bedöms på fyra olika sätt i löparbutikerna.

– De flesta som utvärderar foten har inte utbildning för det, säger professor Ewald Hennig, framstående expert på joggingskor.

En miljon svenskar joggar och trenden att köpa specialutprovade skor för sina unika fötter blir allt större. Men det finns inga studier som visar att det har någon effekt.

Jacob Gudiol är legitimerad sjukgymnast och bloggar för sajten träningslara.se. För ett tag sedan råkade han på en joggingskostudie och fastnade i ämnet.

– Om du får för dig att börja springa och får en särskild sko utvald till dig, finns det inget som tyder på att det skulle minska skaderisken, säger Jacob Gudiol.

DN tar med Jacqueline Vergara till Löplabbet, Runners store, Gå och löp-kliniken och Stadium. Vi ber deras respektive specialister göra en skoutprovning på henne. Affärernas tillvägagångssätt är ungefär likadana, man använder spegellådor och filmade löpband – ändå kommer de fram till olika slutsatser om vad Jacqueline bör ha för skor.

Ungefär 80 procent av alla människor pronerar, vilket innebär att foten rullar inåt i löpsteget. Enligt joggingskobranschen är detta mycket skadligt för knän och leder och bör motverkas med pronationsskydd. Pronerar man där­emot inte, ska man inte ha sådana skydd, eftersom det kan skapa andra problem.

Jacqueline får först höra att hon inte pronerar alls, sedan att hon pronerar lite på ena foten, men inte på den andra och slutligen att hon överpronerar och behöver skor med extra proneringsskydd.

Ewald Hennig är professor i biomekanik på ett universitet i Tyskland och har sedan början av 80-talet varit inriktad på jogging­skor. Sedan tio år utför han tester på löparskor åt svenska Testfakta.

– Affärer som säger sig kunna göra specialbedömningar är vårt största problem i Tyskland också. De flesta som utvärderar foten har inte utbildning att göra det, säger han till Dagens Nyheter.

Utrustningen som löpbutikerna använder sig av är ofta helt adekvat, enligt Hennig, men personerna som hanterar den vet inte vad de gör.

– Det bästa är egentligen att be någon kompis springa bakom en utomhus och kolla hur man trampar. Det viktigaste med en joggingsko är i slutändan att du känner dig bekväm i den.

Och huruvida pronation ens är skadligt är även det ett vida omdebatterat ämne. En

amerikansk forskargrupp gjorde 2009 en studie på 3 000 personer. Allas fötter bedömdes av två ortopeder. Hälften av deltagarna fick särskilda skor, utvalda efter deras fötter, medan den andra halvan fick stabila skor utan pronationsegenskaper.

Resultatet visade ingen skillnad i skador mellan de två grupperna.

– Skorna ska sitta bra på foten och så skulle jag rekommendera att man inte börjar med de allra mest upphöjda och dämpade skorna. Det finns helt enkelt ingen motivering till varför man skulle göra det, säger sjukgymnasten Jacob Gudiol.

Så gjordes testet:

Vi gick till de tre största löpbutikerna och till Stadium på Kungsgatan i Stockholm och sa att vi planerade en artikel om trenden att prova ut joggingskor. Vi bad personalen prova ut skor till vår testperson Jacqueline Vergara, som om hon planerade att börja jogga.

Jacqueline Vergara, testperson:

Är 25 år och springer ungefär en gång varannan vecka. Däremellan går hon promenader och ägnar sig åt annan

träning. Har aldrig fått skor utprovade, har ett par neutrala, lätt dämpade joggingskor hemma. Inga problem med knän eller leder.

Löplabbet

Metod: Klämmer på fötterna och kollar dem på spegellåda, därefter får personen springa på band med ”barfotaskor”, för att utröna löpsteget. Några olika modeller föreslås innan personen blir filmad på bandet igen, med de föreslagna skorna.

Utlåtande: Helt neutrala fötter. Ingen pronation alls. Ska ha en neutral sko med medeldämpning.

Stadium

Metod: Känner på fötterna och kollar dem på spegellåda, sedan får personen springa på löpband med skor som personalen valt ut. Filmar och bedömer.

Utlåtande: Medel- till höga fotvalv. En möjlig pronation blir till ingen pronation, blir till fötter som egentligen skulle behöva två olika skor. Slutligen rekommenderar personalen barfotaskor.

Runners store

Metod: Känner på fötterna, kollar dem med hjälp av spegellåda. Personen får springa på band med ”barfotaskor”, sedan analyseras inspelning av springandet och personalen väljer ut tänkbara skor.

Utlåtande: Helt neutrala fötter. Testpersonen kan ha i princip vilka skor som helst.

Gå & löpkliniken

Metod: Känner på fötterna och kollar dem på en avancerad version av en spegellåda, där fotsulorna dyker upp på en datorskärm med belastningen markerad i olika färger. Sedan löpband med barfota­skor, därefter med flera olika provskor.

Utlåtande: Låga till medelhöga fotvalv. Pronation som behöver justeras med extra pronationsstöd och extra dämpning. Neutrala skor är inte ett alternativ.