En del av ryktesspridningen görs som missriktade skämt. Annan har syftet att skada.

– Men man kan skada värre än man avsett. Det finns jättestora risker med att göra sådant här, säger Åsa Landberg.

Värst upplevs ofta de sexuella kränkningarna.

– De slår mot det privata och mot självkänslan på ett väldigt otäckt sätt.

Åsa Landberg säger att det dessutom finns många exempel på när rykten på nätet tagits för sanningar.

– De allra otäckaste är de där det skett sexuella övergrepp – våldtäkter och gruppvåldtäkter – och där man lägger skulden på offret. Det blir förödande för den som drabbas.

Kränkningar på nätet är någonting som även vuxna ägnar sig åt och Åsa Landberg tycker att det nu är dags att tänka till, både kring hur vuxna, ungdomar och barn uppför sig på nätet. Det som har hänt i Göteborg kan bli ett obehagligt exempel som vi lär oss av. Där har också skolan ett ansvar.

– Vi ser tydligt att i kommuner där man arbetar förebyggande mot kränkningar har man också färre problem, säger Barn- och elevombudet (BEO) Caroline Dyrefors Grufman.