I dag startar fastemånaden ramadan för hundratusentals svenska muslimer. Från soluppgång till solnedgång måste de fastande hålla sig borta från mat, dryck, sex och rökning. ”Men det handlar inte bara om maten. Det viktiga är att tänka på dem som har det fattigt”, säger Sitty Aman, som DN träffar på Rinkeby torg.
Hon kommer ursprungligen från Eritrea och berättar engagerat om förberedelserna, om matlagningen som tar hela söndagen men som ska avnjutas först klockan två på morgonen.
Särskilt ser hon fram emot det triangulära bakverket sambusa, som kan fyllas med allt från kött och kyckling till linser och potatis.
– Fast det är lika viktigt att träffa släktingarna och ge allmosor, säger hon.
Eftersom hon är diabetiker ska hon själv i enlighet med Koranen inte fasta. Det gäller även gamla, barn, resande personer eller kvinnor som är gravida eller har mens.
– Så fort man riskerar sin hälsa ska man inte fasta, det är grundregeln, säger Omar Mustafa, ordförande i Islamiska förbundet.
Fastan ska få muslimen att känna ödmjukhet och närhet till Gud. Och enligt Omar Mustafa kommer det i år att riktas en särskild tanke till de svältdrabbade människorna i Afrika.
– Man ska känna på hungern för Guds skull. Den här ramadan blir en särskild påminnelse om dem som svälter vid Afrikas horn.
Eftersom den muslimska kalendern är en månkalender, inträffar ramadan elva dagar tidigare varje år enligt västvärldens kalender.
I Norden blir det särskilt prövande när ramadan infaller på sommaren eftersom det är så långt mellan gryning och skymning.
– Efter de första dagarna anpassar sig kroppen snabbt, men det ska inte vara omänskligt. Olika imamer har olika åsikt om hur man ska göra i norra Sverige, säger Omar Mustafa.